Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
76
70.
HENRIK GABRIEL PORTHAN.
Född d. 9 november 1739, son af Sigfrid Porthan och Kristina Juslenius.
Professor vid Åbo universitet, kansliråd. Död d. 16 mars 1804.
Utgången från ett prästhem i Wiltasaarl, där fadern var kyrkoherde, blef
Porthan redan i späda år, i följd af faderns iråkade sinnessjukdom, för sin uppfostran
hänvisad Ull släktingars understöd. Student i Åbo 1754, blef han 1760 fil. magister,
docent 1762 och amanuens vid universitetsbiblioteket 1769. Då 1772
bibliotekarietjänsten blef ledig, ansökte han och erhöll densamma, som han skötte till 1777, då
han blef eloquentieprofessor. Men äfven härefter bestridde han som oftast
bibliotekarietjänsten och kan sägas hafva ända till sin död fungerat som ett slags
öfverbibliotekarie. Besökte Sverige flere gånger, men endast en gång utlandet, Tyskland
och Danmark. För österbottniska afdelningen var han kurator 1771—77 och dess
inspektor efter 1780; äfven för den borealiska naUonen var han inspektor sedan 1777.
Porthans mångsidiga och fruktbringande verksamhet såsom akademisk lärare
är känd genom hans elevers meddelanden. Såsom författare egnade Porthan sig
uteslutande åt studiet af Finlands historia, språk, litteratur och geografi, och oaflåtligt
var han sysselsatt med att insamla nya upplysningar och med bearbetande af det
samlade materialet Hans intresse sträckte sig äfven till den komparativa
finsk-ugriska forskningen; till en finsk ordbok samlaae han material och äfven försvensk
lingvistik stod han ej främmande, men såsom lingvist och filolog måste Porthan
åtnöja sig med att taga initiativ, lämnande arbetets fullföljande åt andra, medan han
själf utförde mera afslutade arbeten på den finska historiska forskningens fält På
detta område var han banbrytande. Han skingrade en mängd gamla fördomar och
bildade en historisk skola, som in på medlet af det nittonde seklet vidhöll de från
honom ärfda traditionerna. Äfven Finlands geografi lämnade han ej ovidrörd, utan
ingrep också här, ledande och rättande. leke heller hans omfattande publicistiska
verksamhet får förgätas, likaså litet som det intresserade arbete han nedlade för
sträfvanden, som 1 praktisk riktning afsågo Finlands väl. Men hans så att säga
provinsiella patriotism stod icke i någon motsats till hans ställning som lojal svensk
undersåte, och han älskade Sverige och dess gamla samhällsskick. Därför såg han
ock, anande en skilsmässa, med vemod framtiden an, och fördömde strängt en
Sprengtportens tilltag.
Porthan tilldelades kanslirådstitel 1802. Han var medlem af flere lärda
sällskap. Porthan dog i Åbo ogift, sedan hans trolofvade, Kristina Margareta Juslin,
redan 1772 aflidit. Sin lilla förmögenhet testamènterade han till universitetet —
Den 9 november 1864 aftäcktes i Åbo en genom nationalsubskription åstadkommen
minnesstod öfver honom.
I. Åts. HENRICUS GABRIEL PORTHAN PROFESSOR
ABOENSIS-Bröstbilden, h. s., i tidens dräkt; nedanför: o.b.
Fråns. • | STUDIORUM | MORUMQUE | MODERATORI | PIETAS
NATIONIS | FENNLÆ BOREALIS | MDCCXCDC. på sju rader
inom en lagerkrans.
Anm. Storlek: 43 mm. Graverad af C. Enhörning.
Slagen af borealiska nationen vid Åbo universitet 1799.
Beskrifven hos Hildebrand, pag. 254,1. Afbildad och
beskrifven hos HBepcein»: Me^a^H bt> qecrb pyccK.
Atsrr. II, pag. 108. Tafl. xxxiv, N:o 5.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
