Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ALEXEI ARAKTSCHEJEFF.
Född d. M ^/i okt. 1769, son af Andrej Araktschejeff. Grefve,
krigsminister, generalinspektör. Död d. 21 «*ll/3 ^ 1834.
Araktschejeff härstammade från en i Novgorodska guvernementet
hemmahörande adelssläkt; fadern var major och sflnde sonen Alexei till artilleri- och
ingenjör-kadettkåren för att uppfostras. Vorden chef för Gatschinska artilleriet, fäste han
storfursten Pauls uppmärksamhet på sig, blef befordrad till premiermajor vid armén
och kapten vid artilleriet med ständigt tillträde till tronföljarens taffel. Efter Pauls
tronbestigning blef Araktschejeff öfverhopad med tecken på förtroende och gunst
samt upphöjdes på kröningsdagen till baron. Ar 1799 blef han utnämnd till inspektör
för artilleriet och fick någon tid därefter till evärdlig besittning byn Grusino med
2,000 lifegna samt blef den 5 maj s. å. upphöjd i grefligt stånd, men i oktober
afskedades han ur tjänsten och lefde nu som privat person. Af Alexander I
inkallades han 1803 ånyo i tjänst som inspektör för artilleriet och 1808 utnämndes
han till krigsminister och generalinspektör för infanteriet och kavalleriet. Från
krigs-ministerposten afgick han 1810 och blef nu departementsordförande i det
återupprättade riksrådet Efter 1812 års krig anförtroddes Araktschejeff inrättandet af militära
kolonier, och med en af honom gjord donation grundlades i Novgorod en kadettkår,
uppkallad efter honom. Alexander I:s död gjorde slut på Araktschejeffs
tjänsteverksamhet och han bosatte sig som privatman, på sitt gods Grusino, där han jämväl
afled. Under den tid Araktschejeff var krigsminister inföll 1808—09 års finska krig.
Ehuru general en chef Buxhoewden var utrustad med de mest vidsträckta fullmakter,
erhöll han dock tidt och ofta påminnelser och eggande bref från krigsministern, och
då Buxhoewden rapporterat om konventionen i Lohteå mottog han befallning om
uppsägning af stilleståndet samt snart därefter sitt afsked. Den nye
öfverbefälhafvare^ v. Knorring, blef inom kort lika misshaglig för krigsledningen i Petersburg och
Araktschejeff afreste själf till Finland. Han ankom i februari 1809 till Åbo, och en
vecka därefter voro redan de ryska trupperna på väg till Åland. Under
förberedelserna härtill ankom från Barclay de Tolly, som skulle öfvergå Kvarken, rapport om
omöjligheten att fullgöra befallningen, men för Araktschejeff funnos inga
omöjligheter; några penndrag och Barclay måste företaga den äfventyrliga färden. Äfven
SchuvaloC som öfver Torneå skulle infalla i Sverige, androg skäl mot detta företag.
Araktschejeff svarade att kejsarens befallning måste efterkommas och tåget vidtog.
Själf deltog Araktschejeff, numera den egentliga generalen en chef, i operationerna
på Åland; han återvände härifrån för att åtfölja Alexander till landtdagen i Borgå.
I. Åts. Araktschejeffs vapen under greflig krona med tvenne grenadierer
som sköldhållare och devisen: besi» jiecth üpeäaht»
Fråns. Familjen Wolkonskis vapen, lagdt på en mantel under furstlig
krona.
Anm. Storlek: 28 mm hög, 22 mm bred, åttkantig.
Okändt när och af hvad anledning denna jetton blifvit
slagen, men den har antagligen tillkommit efter det ett
regemente erhållit benämningen Grefve Araktschejeffs
grenadierregemente, emedan sköldhållarena i dennes
vapen — en krigare i harnesk och en enhörning —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
