Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
130
77.
FREDRIKA BREMER.
Född d. 17 augusti 1801, dotter af Carl Fredrik Bremer och Brigitta
Charlotta Hollström. Författarinna. Död d. 31 december 1865.
Endast tre Ar efter det Fredrika Bremer föddes pA Tuorla gård nära Åbo,
öfverflyttade familjen till Sverige. Därefter var den om vintrarna bosatt i Stockholm, oin
somrarna för det mesta på Årsta gård i Södermanland. Fredrika Bremer åtnjöt
likasom systrarna en efter tidens sfltt att se vårdad uppfostran, och redan tidigt röjde
hon författaranlag, men dessa, där de icke användes för obetydligheter till firande
af familjehögtidligheter, måste omsorgsfullt döljas såsom stridande mot .det
passande". Detta, jämte det tvång hon äfven i andra förhållanden i likhet med sina
medsystrar fick underkasta sig, medförde för henne lidanden, som fyllde henne med
sorg och en viss bitterhet. Med vintern 1826—27 grydde en något bättre tid; hon
fick denna vinter, befriad från den stränga föräldrauppsikten, vistas på Årsta och här,
sysslande med filantropisk verksamhet, grep hon för att skaffa sig medel härför till
pennan. Hennes första, år 1828, anonymt utgifna arbete mottogs välvilligt af kritiken,
och hon egnade sig snart helt åt författareverksamheten, sedan den unga kvinnan
lyckats vinna en ryktbarhet, hvarom den exalterade flickan drömt sina djärfva
drömmar. Arbete efter arbete såg efter hand dagen, och 1856 slog hon med .Hertha"
sitt stora slag för kvinnofrigörelsen. En häftig, ofta orättvis, kritik följde, och hon
invecklades i en pröfvande litterär fejd, men trots allt gladde hon sig städse — ännu
kort före sin död uttalade hon sig härom — öfver att hon vågat slaget En
obetvinglig lust för resor förde henne ut på hennes första långfärd, företagen 1849—51
med Amerika som mål, hvarunder hon äfven uppträdde som föreläsarinna. Uttröttad
af den kamp, .Hertha" föranledde, lämnade hon 1856 ånyo hemmet och utsträckte
denna gång färden till Schweiz, Italien, Grekland och Palestina. Hon återvände
först 1861 och utgaf nu sina under färden gjorda dagboksanteckningar samt flyttade
sommaren 1865 ut till Årsta för att ostörd få egna sig åt ett arbete af religiös natur,
som hon planlagt En resa till Finland och Ryssland beramades äfven, men en på
julaftonen ådragen lunginflammation släckte på årets sista dag hennes lifslåga. Hon
begrofs på österhanninge kyrkogård, där en minnessten utvisar hennes grift, och
Sveriges kvinnor hafva genom det af dem bildade Fredrika-Bremerförbundet rest
henne en bestående minnesvård.
I. Åts. FREDERICA BREMER Bröstbilden, v. s., i tidens dräkt med
spetskantad mössa knuten under hakan; vid nedre kanten:
A • unnM
Fråns. MORES • DOMESTICOS • DIGNITATEM • MULIERIS •
CELE-BRAVIT En sittande vestal sträcker med högra handen ut
sin slöja, skyddande den fladdrande offerlågan, som flammar
på en trefot I afskärningen: laudes • antiqüi • orbis | et •
Novi • assecuta | ob • mdccclxv på tre rader.
Anm. Storlek: 32 mm. Graverad af Adolf Lindberg.
Slagen af Svenska akademin 1901.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
