Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8
109.
MICHAEL AGRICOLA.
Född omkring 1508y son af Olof Simonsson eller Larsson.
Reformator, biskop. Död d. Q april 1557.
Agricolas fader var hemmansegare i Torsby invid Pernå kyrka; där föddes
ock sonen Michael. Sin skolundervisning åtnjöt han i Wiborgs skola under Johannes
Erasmi ledning. Antagligen var det under denna tid Agricola inhemtade
grunderna till och utvecklade sina förvärfvade insikter i finska språket och jämväl
lärde känna den fornfinska gudaläran sådan han återgifvit densamma med rent
karelska inslag. Då Erasmus öfverflyttade till Åbo såsom biskop Martin Skyttes
kansler, medföljde Agricola och blef biskopens sekreterare. Påverkad af Peder
Särkilaks, som på 1520-talet utöfvade en nitisk verksamhet i Åbo för
reformationens bekantgörande, och jämväl drifven af en Hflig önskan att kunna bidraga
till ett höjande af den låga bildningsnivå församlingslärarna ännu Intogo, greps
Agricola af åtrå att få besöka Wittenbergs lärdomssäte. Detta mål nådde han,
genom biskop Skyttes frikostighet, år 1535 (möjflgen 1536) samt åtnjöt här
undervisning af Luther och Melanchton under de närmast följande åren till 1539, då han
efter vunnen magistergrad återvände till hemlandet, medförande de bästa vitsord
af Luther. Från hans studietid 1 Wittenberg finnas bevarade tvenne bref till K.
Gustaf, ur hvilka framgår, att han redan nu lade handen vid det nya testamentets
öfversättning till finska språket, men i hvilka han tillika klagar öfver sitt
ekonomiska betryck och anropar konungens gifmildhet. Återkommen till Åbo blef han
samma år rektor för katedralskolan, egnande sig samtidigt åt en flitig
skriftställar-och öfvereättarverksamhet. Men därjämte tog han en verksam del i de kyrkliga
förhållandenas omgestaltning, sedan han 1548 blifvit, med frånträdandet af
rektoratet, den åldrige biskopens medhjälpare. Helt visst öppnade sig nu för honom
efterlängtade möjligheter att kraftigt verka på ett område, som stod hans hjärta
nära, prästerskapets utbildning. Det är ock en mörk skildring Agricola ger af sina
samtida inom det andliga ståndet. Han klandrar skarpt deras grofva okunnighet,
frånkänner dem omsorg och Ifver samt, kanske värst af allt. beskyller dem för
oredlighet, parad med lust att fika efter snöd vinning. Här förelåg således ett fält för
omfattande rensning och upplysning, innan reformationen kunde blifva på rätt sätt
Snomförd och en verklig vinning för landet. Då Skytte 1550 afled, öfverlämnades
skopsgöromålen helt åt Agricola, men ordinarie innehafvare af biskopsstolen blef
han först fyra år senare, efter det konungen under mellantiden i betydlig mån
minskat stiftets omfång. Att Agricola fortfarande var i åtnjutande af konungens
förtroende framgår bl. a. däraf, att han år 1557 deltog i fredsbeskickningen till
Moskva. På återvägen därifrån afled han plötsligt i Kyröniemi by af Nykyrka
socken den 9 april s. å. och begrofs i Wiborgs domkyrka. Tidigare har anförts, att
Agricola var en flitig skriftställare och öfversättare. Af hans arbeten må nämnas
hans första bok, den troligen 1542 tryckta finska abc-boken. Den öfversättning af
Nya testamentet, som han påbörjade redan i Wittenberg, utkom af brist på medel
först år 1548. Sedan följde en rad såväl religiösa som ock profana verk, dels
originalarbeten, dels öfversättningar. Särskildt må nämnas valda stycken ur
Moseböckerna och Profeterna, däribland Haggai, Zakarias och Malakias äfvensom
Psaltaren. I företalet till denna ingår hans redan omnämnda framställning av den
finska mytologien. Agricolas skrifter äro af största vikt för den vetenskapliga
utformningen af det finska språket, och hans stora bragd att skapa ett finskt
skriftspråk har för alltid tryggat honom en hög plats i vårt lands häfder.
1. Åts. • PRO • FIDE • REFORMATA • ET* IN- FENNIA•
PROPA-QATA* upptill på en fältet inneslutande, upphöjd rand;
och nedtill • mdxvii • d • xxxi • Oct • mcmxvii • pä en dylik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
