Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11
142.
ANDERS CELSIUS.
Född d. 27 november 1701, son af Nils Celsius och Gunilla Maria
Spole. Matematiker, astronom, professor. Död d. 25 april 1744.
Celsius, som redan i barndomen aflade bevis på sin stora matematiska
begåfning, tog den filosofiska graden 1728, kallades till docent i matematik 1720 och
utnämndes 1730 till astronomie professor. Företog kort därpå en utländsk resa och
vistades nu fem år utom fäderneslandet, hvarunder han hos främmande lärde
väckte stor uppmärksamhet, till en början genom sina offentliggjorda
iakttagelser öfver norrskenet. I öfrigt sysslade han med optiska experiment, och
utrönte bl. a. styrkan af solens ljus jämfördt med månens. Han indrogs ock i den tvist,
som då lifligt sysselsatte den lärda verlden, nämligen frågan om jordens form.
Enligt hans råd anordnades tvenne gradmätningsexpeditioner, den ena till Peru,
den andra — till hvilken Celsius slöt sig — stod under Maupertuis ledning och
hade sin verksamhet förlagd till Lappmarken, hufvudsakligen inom Finlands n. o.
gräns. Mätningarna gåfvo till resultat, att jorden hvarken var ett klot eller en
vid polerna förlängd sfer, en åsikt som hade förfäktats af Cassini, utan en afplattad
rotationsellipsoid, således hade den form den enligt Newtons teori borde ega. — En
direkt påföljd af Celsii deltagande i detta förehafvande var upprättandet af det
astronomiska observatoriet 1 Uppsala på 1740 talet. Härigenom blef det möjligt för C.
att fortsätta och utvidga sina observationer, genom hvilka han spridde nytt ljus
öfver läran om planeternas gång, ljusets brytningsförmåga, magnetens missvisning,
norrskenets inverkan därpå o. s. v. Den s. k. landhöjningen påvisades äfven af
honom, och sitt namn har han bundit vid den 100-gradiga skalan på termometern.
Till medlem af svenska Vetenskapsakademien utsågs han 1739 och från 1725—1744
var han sekreterare i Vetenskapssocieteten i Uppsala. Härtill fogade han en
omfattande vetenskaplig produktion, hvarförutom han utgaf almanackor för åren 1728—
37, 1740—41 och 1743—45. Han afled i Uppsala i lungsot, som han ådragit sig
under sina nattliga, i det fria fullgjorda observationer.
•I. Ensid. ANDREAS CELSIUS ASTRON-PROF-UPSAL-
Bröstbilden, h. s., i röck, krås och mantelveck. Af rockens
knappar synas endast två, och dessa sitta ett stycke från
kanten på rocken. Af manteln synes på venstra sidan endast
en liten del längst ned. Kanten strierad.
Anm. Storlek 34 mm. Graverad förmodl. af Dan.
Fehrman. Anses unik? Beskrifven i Sv. Num. Medd.
XVII, del I, pag. 172; afbildad pl. 34 n:o 6.
II. Åts. Kopia af nr I, men fyra knappar synas, alla sittande vid
kanten af rocken, och af manteln synes en smal rand äfven vid
sidan af kråset. Efter nedre kanten d*p-
Fräns. REGIA ACADEMIA SCIENTIARVM* begynnande uppe till
höger. Sveavapnets tre kronor i strålarna omkring nord-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
