Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21
142.
JOHAN CARL LUDWIG ENGEL.
Född d. 3 juli 1778. Arkitekt, intendent vid byggnadsstyrelsen.
Död d. 14 maj 1840.
JOHAN ALBREKT EHRENSTRÖM.
Född d. 28 augusti 1762, son af Nils Albrekt Ehrenström och
Christina Catharina Sederholm. Senator, verkl. statsråd. Död d. 15
april 1847.
Engels tidigare öden äro ej närmare kända, man vet endast att han samtidigt
med Schinkel var elev vid Konstakademien i Berlin. Han afslutade sina studier
där 1804 och synes blifvit starkt påverkad af J. J. Winckelmann, som sträfvade
för en återgång till de ursprungligt skapande grekerna. Hellenismen gjorde sig
vid denna tid gällande, särskildt inom konstens områden. En af Engels lärare,
arkitekten F. Gilly, tillhörde dem som företrädde denna riktning, och hans mantel
upptogs af Schinkel i Berlin och Engel i Helsingfors. De förvecklingar de
napoleonska krigen medförde tvungo Engel att lämna Berlin. Han sökte sig en
fortkomst i Ryssland, där han 1809 hamnade som stadsarkitekt i Reval. Denna ort
utbytte han 1814 mot Petersburg. Men snart skulle för honom öppnas en mycket
betydelsefull verksamhet, Helsingfors, som nedbrunnit 1808, hade 1812 upphöjts till
landets hufvudstad och där pågingo stora nydaningsarbeten under ledning af en
särskildt tillsatt kommitté. Denna sökte sig en arkitekt och genom grefve
Steven-Steinheil förmedling blef Engel 1816 vunnen för platsen, först temporärt, men
från 1820 som fast anställd. Han skapade nu i rask följd sina storstilade
byggnadsverk, allt fortfarande fäst vid nybyggnadskommittén till dess densamma 1825
upplöstes. Han hade dock redan 1824 efterträtt Bassi som intendent vid
byggnads-styreisen. Universitetets flyttning till Helsingfors vidgade ytterligare Engels
verksamhetsområde. Engels sista mer betydande verk blef Nikolaikyrkan, som
han dock aldrig fick se fullbordad, hans krafter voro innan dess brutna och
kyrkobyggnadens slutliga utformning och konstruktiva tillägg gjordes af Lohmann.
Men icke allenast Helsingfors har att uppvisa alster af hans konst, äfven landsorten
bevarar vackra minnen däraf. — Vid sidan af sin egentliga uppgift var Engel en god
akvarellist och ifrig geolog samt lämnade som sådan talrika bidrag till den utländska
fackpressen. Han afled i Helsingfors och är begrafven på Nya kyrkogården. Engel,
som vid sitt frånfälle var enkling, efterlämnade barn, af hvilka dock det sista, en
son, afled 1849. I senatshusets, nu statsrådets, vestibul är en af V. Vallgren
modellerad byst af E. uppställd.
I det obemedlade hemmet erhöll Ehrenström, i likhet med sina bröder, sin
undervisning af fadern; sönerna skulle bibringas insikter, hvilka kunde bereda
dem inträde och fortkomst på den militära banan. E. anställdes ock redan 1778
vid militära kartläggningsarbeten och kom nu i beröring med de politiska
strömningar, som upprörde tiden, och såsom ifrig beundrare af den moderna
upplysnings-llteraturen blef han uppfylld af antikonungska tänkesätt. Missnöjd med den
militära banan, begaf sig E. 1785 till Stockholm för att söka inträde på den
diplomatiska och erhöll äfven en anspråkslös plats. Efter att nu hafva stiftat bekantskap
med O. M. Sprengtporten, öfvertalades han att åtfölja denne på en resa till
Ryssland, men snart upptäckande dennes dubbelspel, skiljde E. sig från honom och
återvände till Stockholm, där Gustaf III:s uppmärksamhet länkades vid den unge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
