Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
142.
23
JÖNS SVANBERG.
Född d. ö juli 1771. Fil. magister, hon. teologie doktor, matematiker,
professor. Död d. 15 januari 1851.
Af allmogebörd, var Svanberg född 1 Neder Kalix socken af Norrbottens län,
men upptagen af en i Torneå bosatt anförvandt, genomgick han — numera bärande
sin fosterfaders slägtnamn — elementarläroverket i denna stad och kom 1787 till
Uppsala, där han s. å. blef student. Till fil. magister promoverades han 1794 och
Innehade då andra hedersrummet. Men redan 1789 anställdes han såsom amanuens
vid astronomiska observatoriet, och förordnades samma år han promoverades till
docent i matematik. Han öfverflyttade likväl 1796 såsom vfcesekreterare till
Vetenskapsakademien i Stockholm, och hade 1809 avancerat till akademiens
sekreterare. Under tiden hade en expedition med Svanberg som ledare blifvit
utrustad för att åren 1801—03 genom nyföretagna gradmätningar i Lappmarken
kontrollera de af Maupertuis år 1736 gjorda, om hvilkas tillförlitlighet
tvifvelsmål uttalats. De nu företagna mätningarna bekräftade dock i hufvudsak de af M.
funna talen, och frågan om jordens form var sålunda fastslagen — afplattad
rotationssferoid — ehuru vissa felaktigheter, dock för hufvudfrågan mindre
väsentliga, påvisades. Vid sidan af detta mer praktiska resultat af expeditionen
är Svanbergs arbetsinlägg i rent teoretiskt hänseende af stort intresse genom hans
beräkningsmetoder. Svanberg, som sedan 1806 tjänstgjort såsom professor vid
fältmätningskåren, utnämndes 1811 till professor i matematik vid Uppsala
universitet, från hvilken befattning han som emeritus afgick 1841. Oenom sina andra
vetenskapliga arbeten tillvann han sig jämväl stor uppmärksamhet. Så utförde han
1825 intressanta pendelförsök, och 1832—34 åtskilliga meteorologiska experiment.
Äfven sysselsatte han sig med problemet om verldsrymdens temperatur, hvilken
han angaf till — 50°. Flitig som författare, har han efterlämnat arbeten af
astronomiskt, fysiskt, mekaniskt och rent matematiskt innehåll. Att han ställdes högt
bland sin samtids lärde, därom vittna hans utnämning till teologie doktor samt
de ledamotskap i Svenska Vetenskapsakademien, Franska institutet, Finska Veten*
skapssodeteten m. fi., hvarmed han hedrades. Han afled i Uppsala.
I. Åts. J. SVANBERG TH. D. MATH. PROF. UPS. EQV. AUR.
Bröstbilden, v. s., i tidens dräkt med prästkrage och
nordstjerneorden. Vid nedre kanten: nat. i77i. den. 1851.
Under axeln: ljl.
Fräns. UTRAMQUE PLAQAM SEDULO LUSTRANS pà en
upphöjd kantram. Öfver en del af jordklotets norra hälft syns
Karlavagnen med nordstjärnan och andra stjärnbilder mellan
moln. I afskärningen: socio meritissimo | r. acad. sc.
svec. i mdccclvi. på tre rader.
Anm. Storlek 31 mm. Oraverad af Lea Ahlborn.
Slagen 1856 af Svenska Vetenskapsakademien.
Beskrifven i Sv. Num. Medd. XVII, del 2, pag. 133,
afb. pl. 75, nr 7.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
