Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
142.
37
GUSTAF OTTO MATTSSON.
Född d. 7 september 1873, son af Gustaf Edvard Mattsson och
Amelie Brunström. Fil. doktor, diplomingeniör, lektor, publicist.
Död d. 26 november 1914.
Då Gustaf Mattssons föräldrar, återkomna rundt Afrika från en resa till
Indien, hade med det fartyg hans fader förde nått Bremerhafen, blef sonen född i
nämnda stad. Kort därpå förlorade han sin moder; fadern, som fortsatte sitt
sjömansyrke, öfverlämnade den unge världsmedborgaren i mormoderns vård. Tre
år stannade han hos sina i Newcastle bosatta morföräldrars hem. Fadern hade
emellertid med sin syster grundat ett hem i Lübeck, och Gustaf M. var redan 7 år,
då familjen definitivt flyttade till Abo. Först här begynte han behandla det språk,
hvari han sedan blef en mästare; tidigare voro engelska och tyska hemmets språk.
Student blef M. 1891 och dimitterades 1895 som diplomingeniör från Polytekniska
institutet, som han med heder genomgått. Deltog åren 1894 o. 95 i Finlands
geologiska undersökning, studerade i Tyskland, Schweiz och Österrike kemi under
somrarna 1897—99, blef fil. kand. 1898 och promoverades år 1900. Efter ånyo
företagna vetenskapliga studieresor till Tyskland blef han fil. lic. 1906 och docent I
kemi vid Helsingfors universitet s. å., samtidigt utöfvande lärarverksamhet vid
Polyt. Inst. såsom lektor 1 kemi och biträdande lärare i elektrokemi. Högt uppburen
af den studerande ungdomen, mottog han flere förtroendeuppdrag, af hvilka må
nämnas’ det att vara ordf. i polyteknikernas förening, v. ordf. i studentkåren och
kurator för den odelade vestf. studentafdelningen, hvarjämte han var hedersledamot
af Åbo studentafdelning. Som sångledare för akad. sångföreningen verkade han
1905—06. Mattssons utbildning pekade hän på en ställning som vetenskapsman,
så skulle emellertid ej gå. Han drogs af en stark inre böjelse mot ett annat håll,
och gifvande efter för trycket härifrån nådde han som skriftställare, närmast
publicist, en betydelse långt utöfver det vanliga måttet. Efter att hafva beträtt
publicistens bana i Nya Pressen, har han efterhand dels ledt, dels medverkat i de
pressorgan, som växte upp som fortsättningar af detta våldsamt undertryckta
blad. Han skar som pressman oförvanskliga lagrar. fcMan har sagt, att M. av
en god journalist fordrade en oklanderlig språkbehandling, en lätt spirituell stil,
en vetenskaplig vederhäftighet, och först och sist djup ansvarskänsla,, och enhvar
måste medgifva att han själf fyllde måttet på ett ’glänsande sätt. — Äfven i det
offentliga lifvet ingrep han; som stadsfullmäktig i Helsingfors och som
folkrepresentant med säte i borgareståndet vid tvenne landtdagar, 1904—05 och 1905—06,
gjorde sig Mattsson bemärkt, men för ett inträde i den nya representationen var
han tydligen ej hugad, helst hans hälsotillstånd begynte betänkligt vackla. En år
1914 af hälsoskäl företagen resa rundt Afrika, hvaraf han väntat sig mycket, afbröts
brutalt af världskriget och nedbruten af denna missräkning och af strapatserna
under hemfärden, bortgick M. ej långt därefter. Om den saknad han efterlämnat
minner den af vänner resta vården på hans graf å Nya kyrkogården i Helsingfors.
I. Åts. GUSS MATTSSON., inskriften gående uppifrån nedåt
utmed högra kanten. Halsbilden, h. s. Under densamma
inristadt: Qvist. Ytterst en svagt upphöjd kant.
Fräns. Utan omskrift. En i öfrigt oklådd man, men med
toppmössa (sinnebild för skämtet?) sittande med korslagda ben
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
