Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44
142.
JUHANI AHO.
Född d. 11 september 1861t son af Henrik Oustaf Theodor Brofeldt
och Emilia Karolina Fredrika Snellman. Publicist, skriftställare, hon.
fil. doktor och professor. Död d. 8 augusti 1921.
Den äldsta i syskonkretsen föddes Aho på kapellansbolet i Lapinlaks (Idensalmi)
och efter 1 hemmet åtnjuten (svenskspråkig) förberedande undervisning genomgick
han Kuopio (finska) lyceum, hvarifrån han som student utgick 1880. Tanken på de
filologiska studier han ärnat bedrifva lämnades inom kort därhän, och han egnade
sig i stället åt andra humanistiska ämnen samt stiftade på egen hand bekantskap
med den moderna literaturen. Han gjorde snart några trefvande försök på det litterära
området, och 1881 utkom en dikt, signerad J. S:n, Ahos första tryckta rader, två
år senare publicerades hans första prosaberättelse under signaturen Jussi. Men
medan vingarna växte arbetade han som publicist, på hvilken bana han kastat sig
in redan 1882, då han var anställd vid Uusi Suometar. Han höll troget fast vid
den valda banan, understundom bunden äfven vid landsortspressen, var med om
Päivälehtis grundande och öfvergick till Helsingin Sanomat vid dess uppträdande.
Vid sidan ar tidningsmannabanan fortgick under stigande framgång hans litterära
produktion fr. o. m. 1884 under pseudonymen Juhani Aho, som slutligen ock blef
hans borgerliga namn. Af hans arbeten må här blott nämnas hans ypperliga, för
sin godmodiga humor särskildt uppburna berättelse Järnvägen, de olika
samlingarna Spånor, af hvilka många höra till det bästa hans diktkonst frambringat
af fina, stämningsmättade bilder, vidare så djupt lagda och litterärt
högtstående verk som Prestens hustru, Panu och Johan. Flitigt öfversatt som han blef,
synnerligast till svenska, men jämväl till danska, norska, engelska m. fi. språk,
verkställde han själf öfversättningar till finska af Runebergs prosaskrifter,
Fält-skärns berättelser, Singoalla m. fi. Aho, som helt visst med full rätt gäller som vår
mest framstående finskspråkiga författare, erhöU flere litterära pris, och tillkallades
som språkgranskare vid den finska bibelöfversättningen. Hon. fil. doktor vid univ.
i Helsingfors 1907, hugnad med professorsvärdighet 1919, blef han medlem af
statens expertnämnd för litteratur 1918 och var vid sin död v. ordf. i Finska
Litteratursällskapet. Han afled i Helsingfors samt har här äfven funnit sin sista
hvilostad.
I. Åts. JUHANI AHO Bröstbilden, h. s., med en obetydlig del
af dräkten synlig. 1 afskärningen: 1861 — 1921 På dräkten,
till höger vid den breda afskårningslinjen inslaget:
Wikström 1921 Ytterst en fin kantlinje.
Fräns. Utan omskrift. Ett savolaxlandskap med sjö, holmar och
fjärran nående skogar; i förgrunden en öppen plats i
skogen (aho) på en höjd, omgifven af ung björkskog, och på
denna en flammande midsommareld. På marken utmed
kanten till venster inslaget: Wikström 1921 Ytterst en
kantlinje som på åtsidan.
Anm. Storlek 55 mm. Modellerad af E. Wikström,
Graverad och präglad i brons hos Oertel i Berlin,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
