Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
142.
59
JOHAN (JEAN) JULIUS CHRISTIAN SIBELIUS.
Född d. 8 december 1865, son af Christian Gustaf Sibelius och
Maria Charlotta Borg. Tonsättare, hon. fil. och mus. doktor, hon.
professor.
Sibelius, som är född i Tavastehus, blef 1885 student. Han studerade nu vid
Helsingfors musikinstitut 1885—89 musikens teori och komposition för M. Wegellus,
samt violinspel. Vistades under åren 1889—91 i Berlin och Wien för musikstudier
under ledning af A. Becker, R. Fuchs och K. Goldmark. Under 1890-talet verkade
han såsom lärare i musikens teori vid musikinstitutet och orkesterskolan i
Helsingfors. — Sibelius har utöfvat en utomordentligt rik och mångsidig verksamhet som
tonsättare. Bland hans verk må nämnas: fem symfonier (1899—1915),
Kullervo-symfonin, En saga, Karelia svit, Vårsång, Tuonelas svan, Finlandia, Historiska
scener, Okeaniderna, m. fi. verk för orkester. Till skådespelen Kung Kristian II,
Kuolema (bl. a. Valse triste), Pelléas et Mélisande, Belsazars gästabud, Svanehvit
och pantomimen Scaramouche har han komponerat musiken. Af hans
kammarmusik må nämnas stråkkvartetten Voces intimæ. Härtill bl. a. hans Violinkonsert.
Till hans kompositioner höra äfven flere verk för kör och orkester, såsom
Promotions-kantater, Atenarnes sång, Snöfrid, Jordens sång samt talrika sånger med
piano-ackompagnement till dikter af Runeberg, Topelius, Wecksell, Rydberg, Fröding
o. a.; dessutom åtskilliga lyriska klaverstycken, violin- och violoncellkompositioner.
— Med sina kompositioner till texter och öfver motiv ur finländska skalders verk
och ur Kalevala och Kanteletar, med sina skildringar ur Finlands historia och
med andra besläktade alster betecknar Sibelius det stora nationella genombrottet
på musikens område; han blir Finlands nationaltondiktare. Under sin långa
ska-parverksamhet beskrifver han en utvecklingslinje genom naturalism, impressionism
och nationell romantik till de nyaste strömningarna och ingriper alltid med
själfständighet och säkerhet i evolutionen. Genom sin personliga och egenartade
stilkonst riktar han det internationella musikidiomet, under sina olika
produktionsskeden skapar han verk af bestående värde, och genom sina nyaste verk från sin
»expressionistiska» period synes han målmedvetet bidraga till att leda tonkonsten in
på nya banor. Sibelius är Finlands största och en af det moderna Europas främsta
tondiktare. Bland de talrika utmärkelser som kommit S. till del, må nämnas att
han är honorär filosofiedoktor vid Helsingfors universitet och honorär Doktor musices
vid Yale-universitetet (U. S. A.); han är jämväl ledamot af flere akademier, ss K.
Svenska musikaliska akademien i Stockholm, Akademie der freien Künste i Berlin,
Santa Cedlia-akademlen i Roma och National Society of Music i Newyork. Han
erhöll professorstitel 1916 och är sedan 1918 medlem af statens expertnämnd för
tonkonst.
I. Åts. Sibelius’ bröstbild, v. s., i nutids dräkt. Till vänster om
densamma på två rader: Jean | Sibelius I afsnittet under
axeln inristadt: Ville Vallgren Vid nedre kanten till venster:
oertel berlin Ytlerst en smal kantram.
Fräns. NOSTRA • SONIS • EXPRESSIT. Tonkonstens genius låter
ryktet om Sibelii musik ljuda öfver Europa och bortom
Atlanten. Den henne ledsagande tärnan pekar på S:s
födelsebygd. I afskärningen på fyra rader: qvinqvaqenario |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
