Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
102
a
heliga språk, dertill är han invigd af de idge
Gudar. Han är skaldens fosterbroder, och, aärd
vid samma sångens bröst, kläder han i verilig¬
hetens drägt de af dikten skapade andar. Med
skalden är han en vårdare af det sannas, det
godas, det skönas eviga eld; men han går ut
midt i mensklighetens ring med den heliga flamman
att dermed lysa förståndet och värma hjertat. Han
sätter menniskoform på skaldens andebarn och för
in dem i hfvet så, att de kunna begripas och för¬
stås äfven af ett svagare öga. Så måste har på
en gång kunna fatta både dikten och verkligheten,
den drömmande skalden och den i lifvet handlinde
menniskan, kunna lefva in sig i det förflutna och
tillika vara ett barn endast af sin tid. Men att
förmå detta, är det ej nog att hafva druckt af
den kastaliska källans vågor. Af hela sin santids
bildning måste skådespelaren vara genomträrgd,
om han skall kunna fylla sin höga sändning; och
just genom denna, med det sköna sammansmilta,
bildning är det ock han mest verkar; man éjusas
då ej endast af det sköna i konsten, man lär och
undervisas af det sanna i lifvet. Det ar så han
griper in i sin tid, och på densammas väsende
öfverflyttar sin egen konst, sin egen bildning, och
i detsamma gömmer det frö, som for ett framtida
slägte skall utveckla sin spirande krona. Så dör
ej hans ara med stundens sorlande bifall, och
evigt. såsom sanningen, i hvars tjenst han sod,
skall äfven hans verk lefva, om han också ej åt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
