Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som utmärker förnimmelserna. Det uppstår med andra
ord en hallucination.
Denna åsikt, enligt vilken de subkortikala centra
sålunda bliva sinnescentra, primära förnimmelsecentra,
hjärnbarken åter centrum för minnes- och fantasibilder,
det sekundära förnimmelsecentrum, har under de senare
årtiondena tämligen allmänt övergivits. Dock har i
våra dagar von Bunge ånyo på allvar bragt denna
teori under debatt. Han söker sålunda visa, att vi
t. ex. i synhögarna eller fyrhögarna kunna tänkas hava
ett primärt syncentrum, i synregionen av nacklobens
bark ett sekundärt, samt åberopar till stöd härför
särskilt den jämförande anatomiens fakta. Hos de lägsta
ryggradsdjuren, fiskarna, finna vi ännu icke någon
barksubstans, och hos amfibierna, där den först börjar visa
sig, träder den närmast blott i relation till luktnerverna,
men ej till synnerverna. Bland de högre ryggradsdjuren
finna vi många, hos vilka de primära syncentra äro
starkare utbildade än hos människan, men intet, hos
vilka bakhjärnlobernas sekundära centra äro starkare
utvecklade. Om man härmed sammanställer det faktum,
att människan på långt när icke har den starkaste
synförmågan, men väl otvivelaktigt den livligaste fantasien,
de livligaste minnesbilderna, så kunda man förmoda, att
synintrycken redan nå till medvetande i det primära
syncentrum, medan åter minnesbilderna uppsamlas i
det sekundära.
Bunge påpekar vidare, att vi hos de späda barnen
under de första veckorna finna en reaktion på
synintryck, som fullständigt har karaktären av medveten
varseblivning. Detta måste hos dem sammanhänga med
funktioner i de subkortikala centra, ty ledningsbanorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
