- Project Runeberg -  Minnet och dess pedagogiska problem /
17

(1932) [MARC] Author: Axel Herrlin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

av ledningsbanornas partiella korsning i det så kallade
synnervskorset. Men även om denna Munks och
Henschens teori ej skulle vara riktig, så utgör dock
synsfären hos människan åtminstone en relativt avgränsad
region, där synintrycken upptagas, och där vi alltså
otvivelaktigt hava att förlägga synintrycket av bokstaven
A. Men när vi sedan sluta våra ögon och i minnet
återkalla denna bokstav, är det då fortfarande i synsfären,
som vi böra söka betingelserna för vår uppfattning av
densamma, eller är det till äventyrs andra delar av
hjärnbarken, som då i stället träda i verksamhet? Man
har bland annat iakttagit, att skador i en viss del av
hjässloben pläga åtföljas av så kallad ordblindhet, så att
patienten väl ser orden, men icke längre känner igen
dem. Skulle detta måhända tyda på, att
synminnesbilderna av orden äro deponerade i denna hjärnvindel
och icke inom synsfären i nackloben, där blott den
omedelbara sinnesförnimmelsen äger rum? Eller kan
detta förhållande förklaras, även om vi tänka oss saken
på annat sätt?

Till utgångspunkt för vår diskussion av detta problem
taga vi ett arbete av Paul Flechsig, som utkom 1894
med titeln »Gehirn und Seele». Icke därför att detta
verk är det första eller ens ett av de första uttrycken
för teorien om särskilda sinnes- och minnescentra, utan
därför att Flechsig åt teorien sökte giva en anatomisk
motivering, som betecknar en epok i dess historia. Vid
undersökning av hjärnvävnadens strukturförhållanden
vid olika tidpunkter under fosterlivet och hos det
nyfödda barnet anser sig denne forskare — som vi ovan
sett — hava konstaterat, att de fina trådar, av vilka
hjärnans ledningsbanor bestå, icke alla äro samtidigt

2. — Herrlin, Minnot.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 26 16:54:05 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/minnped/0023.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free