Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och fortsatte sedan ihärdigt att samla ytterligare material
till belysning av frågan, så att han slutligen förfogade
över flera hundra fall. Enligt Bouillaud måste man
räkna med båda hemisfärernas pannlober såsom säte
för realiseringen av talspråket. En annan fransk
forskare Marc Dax sökte 1836 hävda, att det speciellt
är vänstra hemisfären, som i sådana fall bör komma i
betraktande.
I början av 1860-talet publicerade den franske
anatomen Paul Broca några fall av rubbning i
talförmågan jämte protokoll över resultaten av obduktionen.
Dessa föranledde honom att med allt större bestämdhet,
i den mån hans forskningar fortskredo, utpeka vänstra
hemisfärens tredje pannvindel, och speciellt dess bakersta
tredjedel, såsom härden för denna språkrubbning, enär
han städse fann sjukliga förändringar i denna region.
Likväl gjorde redan Broca själv snart nog den
modifikationen av sin teori, att detta motoriska språkcentrum i
vissa fall bör sökas i högra hjärnhalvan, nämligen hos
vänsterhänta personer. Också hava observationer av
Kussmåul, Taylor med flera givit vid handen, att
vänsterhänta personer ej lidit av denna språkrubbning,
fastän den vänstra sidans tredje pannvindel varit skadad,
och till yttermera visso hava t. ex. Grasset och
Wodham iakttagit, huru vänsterhänta personer drabbats
därav just i samband med en lesion av högra sidans
motsvarande vindel.
Den sjukdomsbild, som sålunda utforskades av Paul
Broca, benämndes av honom själv afetni, och har senare
av Wernicke med flera blivit betecknad som motorisk
afasi. Den lämpligaste svenska termen torde vara
ord-stumhet Såsom vi redan antytt, karaktäriseras den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
