Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
av Bastian). Ballet anför som exempel ett av Charcot
observerat fall, till vilket vi i det följande skola
ytterligare återkomma. En person, som hade ett ovanligt
gott minne för ordens tecken i tryck eller skrift, så
att han för sin inre syn kunde framkalla hela brev,
som han skrivit, utan att behöva slå i sina
kopieringsböcker, förlorade helt och hållet denna sida av sitt
språkminne genom en sjukdom. Han måste sedan i
stället anlita akustiska och kinästetiska ordkomponenter
i sitt inre språk. Skulle han efter sin sjukdom t. ex.
lära sig en vers, var det ej som förut nog att han blott
ögnade på den, ty då försvann den strax, utan han
måste högt läsa den om och om igen.
Hos denne patient var verbalamnesien komplicerad
med en allmännare rubbning inom den visuella
föreställningssfären. Den sjuke tyckte sig förflyttad till en
främmande stad, då han vandrade på gatorna i den
stad, där han hade sitt hem, och till och med hans
hustru och barn tycktes honom som främmande
människor, då han såg dem. Patienten företedde alltså
symtom på vad man kallar själsblindhet. Liksom
sjukdomsprocesser i hjärnans nacklober kunna framkalla
fullständig så kallad kortikal blindhet, så gives det också
fall, där de lämna den primära förnimmelsen av
synintrycken relativt ograverad, men vålla mer eller mindre
betydande rubbningar i förmågan att uppfatta och
igenkänna dessa intryck. Detta är själsblindhet. En av
Wilbrand observerad patient, en äldre dam, vilken efter
ett slaganfall drabbades av denna rubbning,
karaktäriserar själv sin defekt sålunda: »Skall jag draga en
slutsats av mitt tillstånd, så ser människan mer med
hjärnan ... än med ögat... ögat är blott medlet för seendet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
