Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
minnet för rasselintryck och ofta även för toner och
melodier bevarad, kan denna rubbning icke hava sitt
egentliga väsen i en tillintetgörelse av det akustiska
reproduktionsmaterial, varav ordminnena uppbyggas. I
själva verket brukar ju ock en orddöv person
fortfarande kunna höra orden, men de äro, även om de
härvid fortfarande skulle äga ordkaraktär, för honom
meningslösa, liksom orden av ett språk, som han aldrig
lärt sig förstå.
Men vad betyder det, psykologiskt sett, att ord
hava en mening? Tydligtvis att vi associera vissa
bestämda realföreställningar med dem, att vi t. ex. vid
ordet bad komma att tänka särskilt på vissa
hudförnimmelser, vid ordet blixt på vissa synförnimmelser
o. s. v. Sådana associationer i samband med ordljuden
förutsätta ur fysiologisk synpunkt vidsträckta
förbindelser mellan hörselsfären och övriga regioner av
hjärnbarken åt skilda håll. Det väsentliga fysiologiska
orsaksmomentet vid orddövhetens uppkomst är troligen att
söka i en rubbning i de nervapparater, som betinga
dessa associationer, vilka äro nödvändiga för förståelsen
av orden.*
Även Brocaregionens roll vid ordstumheten torde
* Även den klassiska afasiforskningens representanter, såsom
Lichtheim och Wernicke, räkna med denna associativa synpunkt vid
förklaringen av vissa afasiformer (såväl vid ordstumheten som orddövheten
och ordblindheten). De skildra nämligen under termen transkortikala
afasier afasiska språkrubbningar, vilka betingas av lesioner i de banor,
som förbinda de motoriska och sensoriska språkcentra med
»begreppscentrum» — ett kollektivt uttryck för de delar av hjärnbarken, som gömma
minnesbilderna av de till orden hörande realföreställningarna. Emellertid
synes det, som vi här sökt visa, sannolikt att rubbningar i
»begreppsassociationerna» i större eller mindre grad uppträda i varje form av afasi,
om ock i vissa fall även rubbningar i den mera perceptiva sidan av
språkuppfattningen kunna vara för handen.
5. — Herrlin, Minnet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
