Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86
vilken ungefär lika tidigt som Laura Bridgman
förlorade syn och hörsel. Redan vid tio års ålder lärde
hon sig tala på det sätt, att hon med sin hand berörde
lärarinnan miss Sahrah Fullers tunga och läppar, då
denna artikulerade ett språkljud, och genom att imitera
dessa talorgans ställning vid artikulationen av olika
språkljud hade hon redan efter några lektioner lärt sig
att uttala hela satser.* Att personer med en sådan
sensibilitet blott med tillhjälp av sina fingerspetsar
kunna känna igen personer, som de en gång träffat,
ja, till och med få en uppfattning av den
känslostämning, som trycker sin prägel på en väns anlete, synes
efter detta mindre underligt. Efter studiet av Laura
Bridgmans och Helen Kellers historia synes det heller icke
så märkvärdigt, att en italiensk bildhuggare, som vid tjugu
års ålder blev blind, sedan kunde fortsätta utövningen av
sitt yrke och t. ex. modellera en staty av den toskanske
storhertigen Cosimo I efter en marmorstaty, som han
omsorgsfullt undersökte med sina händer. ** I
betraktande av det nära samband, som förefinnes mellan
berörings- och rörelsesinnet, torde man lämpligen böra
utbyta termen motorisk typ mot termen taktilt-motorisk
åtminstone i fråga om realtyper. Bland människor, som
* Efter samma metod hade dessförinnan en likaledes blind och
dövstum flicka i Norge, Ragnhild Kaata, lärt sig talspråket.
** Det s. k. fjärrsinne», som man stundom talat om hos blinda,
är som Th. Heller visat i sina 1895 publicerade studier över
blindpsykologi, dels en yttring av deras stegrade förmåga att iakttaga
modifikationerna i ljudet av sina steg, allt eftersom de närma sig eller
avlägsna sig från ett föremål, och därmed förändra betingelserna för
ljudreflexen, dels ock en yttring av deras stegrade uppfattning av hudens
intryck. Då den blinde närmar sig ett föremål, så märker han redan på
ett avstånd av 60—70 centimeter tryckförnimmelser i sin panna av den
mellan honom och föremålet pressade luftmängden. Även vägledes han av
sitt skärpta sinne för föremålens värmeutstrålning (enl. Krogius).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
