- Project Runeberg -  Minnet och dess pedagogiska problem /
102

(1932) [MARC] Author: Axel Herrlin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

687 barn (494 gossar och 193 flickor) i sex olika skolor.
Barnen fingo reproducera åtta olika serier på tolv
intryck, därvid varje serie representerade ett speciellt
sinnesområde. Den första serien bestod av tolv reala
föremål, som tyst förevisades, den andra av tolv
oartikulerade ljud, den tredje av tolv tal. De övriga fem
serierna bestodo av trestaviga ord, vilka i den fjärde
serien refererade sig till synsinnet, i den femte till
hörselsinnet, i den sjätte till beröringstemperatur- och
rörelseförnimmelser, i den sjunde till känslolivet och i den
åttonde till abstrakta begrepp. Efter varje serie fingo
barnen omedelbart nedskriva, vad de hade i behåll
därav, och NetschajefF bestämde sedan deras olika
föreställningstyper efter antalet av de led, som de behållit i
minnet i varje särskild serie, därvid utgående från den
förutsättningen, att en individ, som mest behållit ord
av visuellt innehåll, måste vara visuell, liksom den, som
mest reproducerade ord av akustiskt innehåll, måste
vara akustisk o. s. v. Med vissa modifikationer har
sedermera Marx Lobsien anställt en liknande
undersökning på skolbarn i folkskolorna i Kiel.

Mot dessa Netschajeffs och Lobsiens undersökningar
hava emellertid åtskilliga anmärkningar blivit gjorda,
särskilt av Meumann och Pfeiffer. En bland de
viktigaste anmärkningarna synes oss vara, att de av
dessa forskare använda reaktionsorden icke varit så
entydiga, som man kunde önska. Sålunda räknas t. ex.
ordet rund som ett taktilt begrepp, så att dess förekomst
i en individs reproduktionslista bidrager att giva hans
föreställningstyp en taktik-motorisk prägel. Men nu
vet man ju icke, om individen i fråga verkligen själv
har tänkt sig ordet med taktik-motoriska associationer.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 26 16:54:05 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/minnped/0108.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free