Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
wandtschaften» jämför Goethe den makt, med vilken
olika individer dragas till varandra, med den kemiska
föreningstendensen mellan olika ämnen, och den större
eller mindre graden av sympati eller erotik med de
olika graderna av vad man kallat kemisk valfrändskap.
När han sålunda t. ex. låter förhållandet mellan
kaptenen, Edvard och Charlotte symboliseras av
förhållandet mellan kalk, kolsyra och svavelsyra, så är det
här ej fråga om en likhet mellan de båda jämförelseledens
enskilda delar eller enskilda egenskaper var för sig,
utan blott om en likhet i förhållandet mellan dessa
delar inbördes. Detta är varken kongruens- eller
kvalitetslikhet, utan analogilikhet.
Wundt vill som grundformer för förbindelserna
mellan våra föreställningselement endast erkänna
beröringsförbindelse samt kongruenslikhetsförbindelse
(Gleichheitsverbindung), vilka processer enligt honom båda
återfinnas i varje givet associationsförlopp. Äro de
identiska eller kongruenta elementen i övervikt över dé
skiljaktiga elementen i produkten av de båda
associationsleden i reproduktionsprocessen, så få vi en
Ähnlichkeitsassotiation, i motsatt fall blir produkten
närmast en beröringsassociation. Vill man anse
»Ähnlichkeitsassociation» såsom en grundform för
föreställningsförbindelser, så gör man sig enligt Wundt skyldig till
en förväxling av vad som blott är en produkt av
associativa processer med det elementära associationsförloppet
själv. I själva verket är det ock, säger han, vid »die
Gleichheitsverbindung» icke fråga om en förbindelse
mellan tvenne åtskilda eller överhuvud åtskiljbara
förlopp, utan blott om en förstärkning av en verkan genom
identiska verkningar, som föregått densamma. För-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
