- Project Runeberg -  Minnet och dess pedagogiska problem /
167

(1932) [MARC] Author: Axel Herrlin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

erfarenhet funnit medföra åskväder. Eljest finnes ju
intet rimligt skäl, varför jag inte lika gärna kunde vänta
mig enbart en regnskur därav. I stället för att
resonera på detta sätt urgerar emellertid Ebbinghaus, att
det hela blott innebär, att sinnesintryck, som hava en
relativ likhet med varandra, dock kunna reproducera
alldeles samma föreställning (ab och a1 b1 utlösa båda
cd). Detta måste man, säger han, konstatera som ett
ursprungligt medvetenhetsfaktum, vilket icke vidare kan
deduceras* Men varför skall då detta postulat vara
rimligare än den direkta associationen mellan två
relativt lika föreställningar? Härtill svarar Ebbinghaus som
så många andra representanter för denna teori, att man
till varje pris måste eliminera likhetsassociationen, emedan
det ställer sig så vanskligt att tänka sig ett fysiologiskt
korrelat därtill i vår hjärnas funktioner, vilket däremot
icke skulle vara svårt vid beröringsassociatiönen. »Det
synes,» säger han, »begripligt att en av de därtill
hörande orsakerna framkallad process i en bestämd
cellkombination går vidare och framkallar en process i
en annan grupp, som förut har varit påverkad samtidigt
därmed. Ty nervprocessen är en fortskridande process,
som måste stråla vidare åt något håll, och i följd av
denna tidigare process bliva nu de från den ena av
dessa cellgrupper till den andra ledande trådarna lättare
tagna i anspråk än de trådar, som gå åt annat håll.
Men huru en bestämd process skulle resultera däri att
den i stället för att förhålla sig så skulle alldeles av sig
själv och utan vidare impuls därtill förvandla sig i en
liknande process, d. v. s* antingen i måttlig grad ändra

* Ebbinghaus: Grundzuge der Psychologie, 2:dra uppl. ss. 636
och 642.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 26 16:54:05 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/minnped/0173.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free