Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
matematiken eller för att taga ett ännu mera slående
exempel, infinitesimalbegreppet. Det var ock med direkt
anknytning till detta begrepp, som Leibnitz, vilken
ju jämte Newton delar äran av infinitesimalkalkylens
upptäckt, införde »les petites perceptions» i psykologien
— de infinitesimala psykiska element, vilka bygga upp
de medvetna förnimmelserna och föreställningarna. »Våra
märkbara förnimmelser,» säger Leibnitz, »uppstå genom
en graduell utveckling ur de föreställningar, som’ äro
för små för att kunna märkas.» Och på ett annat ställe
yttrar han: »Alla intryck hava sin verkan, men alla
verkningar äro icke alltid märkbara; att jag hellre vänder
mig hit än dit, sker mycket ofta genom en
sammankoppling av små intryck (par un enchainement de
petites perceptions), av vilka jag icke är medveten och
vilka göra för mig denna rörelse mindre antaglig än
den andra.» Den gamle eleaten Zenos fråga: huru
är det möjligt att höra det ljud, som frambringas, då
en skovel sädeskorn falla mot jorden, när vi ju icke
kunna höra ett enstaka korns fall, bör besvaras sålunda.
Det är ej så, att vi absolut icke förnimma det enskilda
kornets fall. Det frambringar i själva verket förutom
den fysiologiska effekt, som de därav framkallade små
luftdallringarna förorsaka i vårt öra och hörselnerv samt
i hörselcentrum i vår hjärna, också en undermedveten
psykisk ekvivalent, vilken medverkar till att bygga upp
den medvetna totalförnimmelsen av hela skovelhögens
ljud. Denna psykiska ekvivalent uppfatta vi icke, men
den finns ändå i vår själ. Detta påstående har ej minst
genom ett experimentellt rön av F. Schumann fått
en glänsande bekräftelse. Under försök rörande
läsningsprocessen gjorde han nämligen följande iakttagelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
