Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kiesow söker i sin ovan refererade studie — i
anslutning till Wundt — visa, att de förmedlande
associationerna för »fritt stigande» föreställningar
åtminstone hos det normala medvetandet blott böra
betecknas som obemärkta eller dunkelt percipierade, men
icke omedvetna. Såvida man i termen »omedveten» i
likhet med Eduard von Hartmann inlägger
betydelsen av en region inom själen, som står i dualistisk
motsats till det medvetna, är därifrån rent av artskild,
och ej blott gradskild, så kunna vi ock vara med om
att beteckna de fritt stigande föreställningarnas
associationsled som dunkelt percipierade eller obemärkta. Ty
enligt vår uppfattning stå även de djupaste skikten
inom personligheten i något samband med »jaget», och
just därför beteckna vi regionen under medvetandets
tröskel hellre som undermedveten än som omedveten.
Detta gäller icke blott om de »normalpsykologiska»
företeelserna, utan ock om det märkliga patologiska
fenomen, som fått namn av personlighetsklyvning. Det
för orden Hito på japanska och Mensch på tyska. Etter delgivningen
fingo försökspersonerna se t. ex. ordet Hito utan det japanska
skriv-tecknet, eller det tyska Mensch likaledes utan det associerade tecknet.
Då det nu visade sig, att dessa båda ord och andra därmed likartade
ordpar mycket ofta framkallade varandra (genom förmedling av det
gemensamma japanska skrivtecknet, som dock ej härvid medvetet reproducerades)
så ansåg sig Scripture kunna påstå, att leden i en föreställningskedja
icke alla med tiödvändighet äro medvetna. Liknande försök av
Munsterberg och H. C. Howe utföllo dock mera negativt. Likväl torde
de talrika iakttagelser, för vilka vi ovan redogjort, ställa saken utom
tvivel. Muller och Pilzecker hava visserligen beaktat möjligheten av
vad de kalla »Vermittelte Associationen» (Experimentelie Beiträge zur
Lehre vom Gedächtniss, s. 216 ff.), men de hava icke i någon större
utsträckning bearbetat detta problem eller analyserat de eventuella
konsekvenserna därav för perseverationsteorien._ Beaktansvärt är emellertid,
att Muller, såsom vi ovan sett, påpekat, hurusom aktualiseringen av den
fritt stigande stavelsen fenr stod i samband med åsynen av en ela
(Feur)!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
