Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
boken, fastän den omgivning, vari han ser den, är
densamma som förut. Dess minnesbild har redan hunnit bli
för svag. Detta bevisar yttermera, att de associativa
biomständigheterna icke äro tillräckliga för
igenkännande. Låter man honom se sitt namn, som han just
skrivit, så igenkänner han detta, men kommer icke ihåg,
när han skrivit dit det. »Det måtte allt vara
längesedan,» är i dylika fall en vanlig reflexion hos honom.
Detta är ett direkt bevis på att igenkännandet så att
säga har sin utgångspunkt i en likhetsassociation mellan
intryck och reminiscens, (ffr Gadélius, Om
minnesvillor. Lund 1901, ss. 20—21.)
Till ytterligare belysning av detta spörsmål vilja vi
anföra ännu några iakttagelser av F. Schumann från
hans undersökningar rörande läsningsprocessen. Det
händer icke sällan vid takistoskopiska läsningsexperiment,
säger han, att otydliga synintryck uppfattas, medan
däremot alldeles tydligt sedda bokstäver icke bliva
uppfattade. Stundom påstå försökspersonerna, att de
mycket tydligt sett alla de exponerade bokstäverna —
som svarta streck på vit grund med skarpa konturer —
men det oaktat icke uppfattat en enda, vilket plägar
förefalla dem ganska kuriöst. Frågar man dem vidare,
om de också äro säkra på att de verkligen sett bokstäver,
och ej blott kombinationer av streck, som mycket
liknade bokstäverna, så kunna de ej giva bestämt besked.
»Fråga vi nu,» säger Schumann, »varuti det fall, då en
synbild uppfattas, skiljer sig från det, då den icke
uppfattas, men dock tydligt ses, så kan jag redan på grund
av själviakttagelse säga med tämlig säkerhet, att det
ligger en åtskillnad i de visuella varseblivningsbilderna
själva. Man antager ju väl också tämligen allmänt, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
