Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI - VII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
visningen. Inledningsvis kan det nog vara på sin plats
att göra en fonetisk analys av ordet, men tyngdpunkten
i undervisningen bör dock förläggas till syntetiska
övningar, så ätt barnet vinner den nödiga säkerheten i
förbindelsen mellan de enskilda visuella elementen i
ordet och de mot dessa element svarande akustiska och
kinästetiska språkkomponenterna (jfr ovan kap. II).
Dessa akustiska och kinästetiska komponenter träda
visserligen sedermera i bakgrunden, i den mån som
barnet övergår till den vuxnes läsesätt’, men de äro
dock städse undermedvetet för handen och verka i denna
egenskap som hälsosamma regulatorer på
läsningsprocessen och motverka kraftigt uppkomsten av
förvanskande assimilationer. Vid en ensidigt bedriven
helordsmetod blir den optiska ordbilden däremot icke
tillräckligt fast rotfäst i dessa akustiska och kinästetiska
elementregulatorer under medvetandets tröskel, samt
blir därför lätt en lekboll för fantasiens nycker och
förväxlas med närbesläktade ordbilder.
VII.
Termen Merkfähigkeit har introducerats i
litteraturen av psykiatern Wernicke som beteckning för
förmågan att avsiktligt inprägla nya intryck, och torde
på svenska därför lämpligen kunna återgivas med
inpräglingsförmåga. Huru viktig denna synpunkt kan
vara vid psykiatriska undersökningar, se vi bl. a. av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
