Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lagt beslag på deras uppmärksamhet, att de övriga
dementen blivit lidande därpå. I vissa fall sammansmälta
de identiska elementen i erinringen. Så återgav herr
Pfu bilden , t endast med ett t men förklarade:
t z
»t» var mycket tjockt och mycket tydligt. I andra fall
åter framkalla de identiska elementens närvaro en
egendomligt obehaglig känsla av hämning. Då sålunda herr
Pfu återgivit ordbilden s c r m r x som s c r m x,
märkte han efteråt att något saknades, och sade sig
hava förnummit en utpräglad hämningskänsla, utan
aning om fördubblingen av r. En annan försöksperson,
som också blott återgav den ena av två identiska
bokstäver, hade haft en förnimmelse av att denna bokstav
»svävade» fram och tillbaka. I varje fall torde det
störande momentet vid dylika retningar som Aall betonar
vara att söka i uppfattningsprocessen och icke, som
Ranschburg antager, i själva sinnesförnimmelsen. Och
själva faktum, att identiska element i
varseblivningsobjektet verka hämmande på reproduktionen, synes
vara mycket väl bestyrkt.
Denna regel synes emellertid gälla ej blott för de
homogena intryck, som uppträda tillnärmelsevis
samtidigt, utan även då intrycken med relativt korta
mellanrum följa efter varandra. Sålunda funno Muller och
Schumann, att det vid första inlärningen av en
stavelseramsa vållar åtskilliga svårigheter, om vissa
stavelser däri redan hava funnits uti andra
stavelseramsor, som man kort förut inlärt — speciellt i
begynnelsen av en försöksserie. Den associativa
hämningen kom mestadels till stånd därigenom att stavelser,
som i äldre ramsor varit associerade med för båda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
