Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de dock av synnerligt intresse. De utpeka och
tillspetsa viktiga problemställningar inom
inpräglingsförmågans psykologi, och skänka i många fall en fylligare
förståelse av resultat, till vilka man vid andra
undersökningar på detta område kommit. För pedagogen
giva förutom tidigare berörda synpunkter ej minst
Sterns iakttagelser rörande kategoriernas förhållande till
inpräglingsprocessen anledning till åtskillig eftertanke.
Är det verkligen så, att barnet på ett visst åldersstadium
företrädesvis har sin intressesfär koncentrerad kring de
enskilda personerna och föremålen i deras substantiella
bestämdhet, men ännu föga riktar sig på egenskaperna
som sådana hos dem eller på mångfalden av deras
relationer, så manar detta till varsamhet på ett tidigt stadium
med bruk av egenskapsord i undervisningen, så att man
icke rör sig med en mängd adjektiver, som barnet
visserligen kanske rent verbalt förstår, men som ännu
äga så litet resonans i dess idévärld, att de gå in genom
ena örat och ut genom det andra. Man har så mycket
hellre anledning att taga fasta härpå, som också Th.
Ziehens och vissa andra forskares rön angående
barnens idéassociationer peka i samma riktning. Såsom
vi sett (s. 114 ff.), fann ju Ziehen hos yngre barn en
stark övervikt av individualföreställningar i
associationsförloppet i jämförelse med allmänföreställningarna.
Också Sterns av Wreschner bekräftade iakttagelse,
att det personliga och vad som därmed står i
omedelbart sammanhang har så mycket större intresse för
psykologien i sin avhandling »Uber Ausfrageexperimente» etc. i Psychol.
Studien III (1907). De polemiska partierna i denna avhandling äro
emellertid, som man lätt nog finner, icke egentligen adresserade till Stern
och det bruk, han gjort av frågeexperimentet (jfr s. 339), utan i stället
till Karl Marbe, Karl Biihler och Narciss Ach med anledning av
det bruk, de gjort av frågemetoden för analysen av tänkandets psykologi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
