Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med användning av vanlig H-metod förutom åtskilliga
misslyckade framsägningsförsök, medan jag — alltjämt
vid samma tillfälle — endast behövde 23 repetitioner
för att lära en 14-stavelseramsa, då jag i enlighet med
ett »fraktionerande» förfaringssätt fick göra ett
reproduktionsprov efter varje särskild genomläsning (av hela
ramsan).
Den praktiskt pedagogiska betydelsen av sådana
experiment torde vi väl litet var ur vår egen erfarenhet
kunna förstå. Själv minns jag ännu livligt, huru
angelägen jag var under min skoltid, att någon skulle
några gånger »höra upp» mig, redan innan jag visste
mig fullständigt hunna min läxa. Sannolikt
sammanhänger fördelarna av ett sådant förfaringssätt åtminstone
delvis därmed, att man efter hand blir uppmärksam på
de svaga punkterna och riktar all sin kraft under
följande repetitioner på dem, i stället för att onyttigt
förslösa den på vad man redan i själva verket kan.
På det sättet vinner man en betydlig trygghet och
sparar både tid och krafter.
Det är i sanning ingen ringa sak det rör sig om
i dessa experiment angående den mest ekonomiska
läremetoden. Vi sågo t. ex., att det för en av
Meumanns försökspersoner i Zurich, fröken K., vid
inlärandet av Schillers dikt »Dido» gjorde ej mindre än
14,5 min. på sig för varje strof, om hon använde
H-metod eller den av de flesta skolbarn idkade enkla
D-metoden med dess sämre effekt. Huru mycket
onödigt plugg skall man ej kunna bespara de unga, då
man på grund av fullt exakta rön kan vänja dem att
lära sig sina uppgifter på det rätta sättet.
Innan vi lämna spörsmålet om lärandets ekonomi,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
