Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken - 10. Sirocco
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
154
ANTIKRISTS iMIRAKLER
hjälterövarna och om den ryktbare Palermofiskaren
Giuseppe Alesi, som de kallade Siciliens Masaniello?
Om blott socialisterna kunde få upproret i gång,
så skulle också Diamante komma med. Hela
Diamante visste redan, att något fruktansvärt
förestod. Man hade sett den store, svarte munken
spöka på palazzo Geracis balkong. Man hörde
ugglor skrika hela natten igenom, och somliga
på-stodo, att tupparna golo i solnedgången och tego
i dagbräckningen.
Det var en dag i november, då Diamante
plötsligen uppfylldes av förfärliga människor. Det
var karlar med rovdjursansikten, med borstigt
skägg, och med stora händer på ofantligt långa
armar. Flera av dem buro vida, fladdrande
linnedräkter, och man trodde sig känna igen dem som
ryktbara banditer och nyss lössläppta galärslavar.
Giannita talade om, att allt detta vilda folk
höll till i inlandets bergöknar och hade gått över
Simeto och kommit till Diamante, därför att ett
rykte hade gått, att det redan hade brutit löst.
Men då allt hade varit lugnt och
karabinierkaser-nen full av folk, hade de gått sin väg.
Donna Micaela tänkte nu ständigt på dessa
människor och väntade, att de skulle bli hennes
mördare. Hon såg för sig deras fladdrande
linnedräkter och deras rovdjursansikten. Flon visste, att
de lågo på lur i sina bergshålor och väntade på
den dag, då de skulle höra skott och upprorslarm
från Diamante. Då skulle de störta sig över
staden med brand och mord och gå fram i spetsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>