Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken - 10. Sirocco
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SIROCCO
140
Det var långt framme i december, dagarna
mellan jul och nyår.
Det var ännu samma fara för uppror, och man
hörde ännu samma skrämmande rykten. Det
berättades, att Falco Falcone hade samlat ett helt
rövarband ute i stenbrottet, och att han endast
låg och väntade på den dag, som var bestämd för
upproret, för att bryta in över Diamante och
plundra det.
Det berättades ock, att folket i flera av de
små bergstäderna hade rest sig, rivit ned
tullstationerna vid stadsportarna och drivit bort
tullkarlarna.
Man visste också att berätta, att trupperna
drogo från stad till stad, arresterade alla misstänkta
och sköto ned dem i hundratal.
Varje människa sade, att man - måste strida.
Man kunde inte låta sig mördas av dessa italienare
utan att försöka göra motstånd.
Under allt detta -satt donna Micaela fängslad
vid sin fars sjukbädd, såsom hon förut hade suttit
vid don Ferrantes. Hon kunde inte fly från
Diamante, och ångesten växte inom henne så, att
hon var ingenting annat än skälvande fruktan.
Det sista och svåraste av alla ångestbudskap,
som hade nått henne, hade varit om Gaetano.
Ty då don Ferrante hade varit död endast
en vecka, hade Gaetano kommit hem. Och detta
hade ingalunda väckt hennes förfäran, utan det
hade glatt henne. Hon hade jublat över att änt-
11. — Antikrists mirakler.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
