Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken - 10. Sirocco
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SIROCCO
140
Medan han stod och famlade för att finna
nyckelhålet, fick han ännu tid att säga något.
»Varför vill ni inte rädda mig nu?»
Hon svarade inte.
»Kanske, för att er Gud skall få ett tillfälle
att fördärva mig?»
Hon teg alltjämt.
»Vågar ni inte skydda mig för hans vrede?»
»Nej, jag vågar inte,» sade hon stilla.
»Ni troende är förfärliga,» sade han.
Han kände, att hon kastade bort honom. Det
isade honom och förtog honom modet, att hon inte
gjorde ett enda försök att förmå honom att stanna.
Han vred nyckeln fram och tillbaka utan att kunna
öppna, förlamad av att hon stod där blek och kall
bakom honom.
Han kände då plötsligen hennes armar om
sin hals och hennes läppar, som sökte hans.
I detsamma for porten upp, och han rusade
bort. Han ville inte ha hennes kyssar, som endast
invigde honom till döden. Hon var honom
spöklikt hemsk i sin gamla tro. Han störtade bort likt
en flyende.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
