Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sex Predikningar af Lektor P. Waldenström - 5. Lördagen den 20 Januari 1877. Ps. 71:1—14
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
76
David säger widare: UFörkasta mig icke uti min
ålderdom; öfwergif mig icke, när jag fwag warder.
Ty mina siender tala emot mig, och de som efter min
själ wakta, de rädslä tillhopa och fäga: Gad hafwer
öfwergifwit honom; jagen efter och gripen honom, ty
der är ingen hjelpare. Gud, mar-icke långt borta
ifrån mig; min Gud, skynda dig till att bjetpa mig.
Skämme sig och förgås de, forn emot min fjät äro:
warde med skam och hån öfwertäckte de, som mitt
wärsta söka!" Der ser man, huru det skall gå med
fienderna, de skola afgå med stam. Meri de tro icke
derpä. Utan de äro wissa och trygga och mena, att
de göra Gad en tjenst, när de förfölja och begabba
Hans folk. Meri den skam, med hwilken de wilja
öfwerösa Gads folk, den skammen skall wända öf-
wer dem tillbaka. ·
VJag will alltid bida och alltid föröka ditt lof’«,
tillägger widare David. Huru det än mörknar, huru
det än händer, fä will jag alltid bida efter dig; om
det ser ljust eller mörkt ut, så will jag bida efter dig;
om det ser förtwifladt ut, fä will jag bida efter dig.
Det är den rätta tron att alltid, i allt som händer,
bida efter Hersen. Huru besynnerligt det än mä se
ut, blif alltid qwar i Herken; äfwen om det ser ut
som wore det omöjligt, släpp icke Herken, utan säg
säfom Jakob, dä han kämpade med Gud, »jag·»släp-
per dig icke, med mindre du wälsignar mig». Afwen
om det skulle fynaö, som wore du öfwergifweniwrängt
sinne, släpp icke Herrm, äfwen om du icke har nä-
gon fristad, släpp icke Herken, bida efter Herken. «Ty".
säger David, "fägeln hafwer funnit ett hus, och swa-
lan sitt bo, der de sina ungar läggs-, nämligen ditt
altare, Herre Zebaotb, min konung och min Gud».
Och hwilket altare är det, tvi hafwa, der wi kunna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
