Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 5. Den 29 januari 1925 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10
MISSIONSFÖRBUNDET.
ORD FÖR SÖNDAGEN.
Matt. 8: 23—27.
Det är, som om vi i denna berättelse fått en
målande beskrivning av Jesu förhållande till
de sina under alla tider: han är alltid nära
dem; han döljer sig understundom; han står
upp för att .hjälpa dem ur deras förskräckelse,
står upp till sist för att skänka den himmelens
ljuvliga ro och vila efter tidens alla stormar.
Ett liv i Jesu efterföljd betyder icke en lugn
och stilla färd till vårt eviga hem. Det kan
däremot blåsa upp till kåda stormar med hög
sjö, då det ser ut, som om allt skulle gå under.
Ooh det svåraste av allt: det är i sådana tider,
som Mästaren synes vara fjärran och som om
’han intet aktade på de sinas nöd1. Men det har
ingen fara. Under det att du förskräckes vid
stormens rytande och vågornas dån, är din
Herre och Frälsare dock nära dig och är
gudomligt lugn.
Det är, som om Jesus sover i vår farkost
under hela denna tidsålder: Kristi sak går fram
i förnedringens tecken, och hans folk får utstå
mycken bedrövelse, under .det att otron reser
högt sitt huvud. Och vid allt detta höres intet
förlösande ord av Herrens mun, griper Herren
icke in odh visar sin makt.
Men Herrens dag, förlossningens dag, skall
komma. Mästaren skall stå upp, ooh då stunda
andra tider.
Från Jesu vänner hava under tidernas lopp
bönerop på bönerop uppstigit till Gud om hjälp
och förlossning från tidens ve. Och om
Kristus vilar lugnt som barnet i sin moders famn,
under det stormen rasar och vågorna gå
skyhöga, skall han vid detta rop stå upp en gång
som en hjälte för att bjuda stormen vara tyst
och vågorna att vara stilla. Väl sker detta nu
odh då också här i tiden, även om Kristus
härnere förnämligast stillar vår oro och skänker
sin gudomliga tröst i bedrövelserna. Men på
vår gudomlige Herres ord, som stillar storm
och våg, väntar ännu hans församling av de
trogna. Men gläd dig, du Jesu vän. Det skall
en gång bliva alldeles lugnt, evigt lugnt.
Av allt vårt hjärta må vi därför prisa vår
högtlovade Frälsare, som kommit ned till oss
för att i sin outsägliga kärlek föra oss över till
det sälla land, där inga stormar gny ooh där
ingen mera förskräckes! Ooh vad som än kan
ske — aldrig skall det ske, att den farkost, där
Jesns är, går under. J. II.
Efteråt.
Det var en bävande snyftning
När vägen syntes mig skymd.
Det är en svindlande lyftning
Mot ändlöst blånande rymd.
Det var en vintertnng skugga
Kvar se’n förgånget fjol,
Nu är det vårregn som dugga,
Ny vår med blom och sol.
Det var en smärta som brände
Värre än hat och kiv,
Det är en lovsång — Gud sände
Ljus till sist i milt liv.
(Ur F. K. S. L.: Sommarminnen.)
Margit Gerg-årdh.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
