Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 9. Den 26 februari 1925 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MISSIONSFÖRBUNDET.
148
JULHÖGTIDEN VID MUKIMBUNGU.
Hälsning och tack från missionärerna.
Älskade missionsvänner!
Julen med1 sina fester ooh möten är nu ett
minne blott. Men vid sköna minnen dröjer
tanken så gärna. Vi minnas med glädje den
trevliga festen på julafton, som i år var särskilt,
lyckad. Vi hade ock ett idealiskt väder. Himlen
var överdragen med moln, som hindi a de solens
hetta. Och på samma gång voro molnen av
sådan art, att man ej behövde frukta för regn.
Människorna syntes alla vara vid bästa
festlynne. Det var liv och rörelse från tidig
morgon till sena kvällen den dagen-
Klockan 3.30 på juldagsmorgonen ljuder
kyrkklockornas klang ut över nejden. De första
ljusen börja tindra från kyrkans fönster. Det
blir julstämning, så fridfullt, så stilla- Hela
naturen tyckes liksom lyssna till klockornas
julesång. Vi missionärer samlas i ett av våra
rum oclh1 sjunga: Var hälsad sköna morgonstund
etc., på vårt kära modersmål. Allt flera ljus
ooh lampor tändas i kyrkan, ooh snart strålar
den lik en mäktig ljusets källa- Från husen
häromkring ooh från byarna börja grupper av
människor att komma trevande i mörkret med
bliøken riktad mot. ljusen, som vänligt tindra
dem till mötes från kyrkans fönster. Glada
Vid kaffebordet. Från- vänster: Aug. Jansson, fru Hanna Jansson, G. Palmær, fru
Lisa Palmær, »Sigge» Palmær.
rop höras både här ocib var från d’e olika
vägarna. Grupp efter grupp tågar in i kyrkan,
som snart är fullsatt. Klockorna tystna, och
de församlade uppstämma: »Malembe nsuka
najkile». Det är: Var hälsad sköna
morgonstund» etc. Evangelisten Enoki Wamba läser
julevangeliet ooh talar med hänförelse ooh
kraft över julens härliga ämne. Det märkes,
att hans sinne är mäktigt berört av det sköna
budskap han frambär. Hans ord få ibland
poetisk flykt, såsom då han säger: »Vårt folk
vandrar i mörker, men Gud’ skall skingra
mörkret. Ej med hundra solars ljus. Nej! Ej
med tusen månars sken. IS!" ej! Ej med
miljoner lampors ljus. Nej! och åter nej. Med
ljuset från barnet i krubban. Guds ljus, det barn,
om vilket gamle Simeon så härligt säger, då
han tager det i sin famn: Ett ljus till
hedningarnas upplysning. Eedan har dess ljus börjat
lysa bland oss och tusenden vandra i dess sken.»
Alla lysna med stort intresse, ooh fastän han
talar över en timme, tyckes ingen tröttna. Men
så bräcker morgonen in och vår julotta är slut.
Efter en stunds rast fortsätta mötena. Först
gå vi till dopvattnet, där 40 personer mottaga
det heliga dopet. Därpå följer det stora
offentliga mötet, då en
väldig skara samlas i och
omkring kyrkan.. Till
sist kommer
församlingens möte, då några
avfällingar
återupptagas, en skara barn
välsignas,’ och fyra
par sammanvigas.
Därpå hålles ett tal;
särskilt lämpat för de
troende med anledning
av nattvardsfirandet,
som följer till slut.
Så voro då våra
julmöten slut. Vi hade
haft en dag i Herrens
gårdar, en dag i frid.
Som ett av de
skönaste minnen från julen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
