Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 12. Den 19 mars 1925 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■210
MISSIONSFÖRBUNDET.
Från redaktion och
expedition.
Riksdagen liar bifallit regeringens av första
lagutskottet tillstyrkta förslag i
jordfästnings-frågan. Om innebörden av detta förslag hava
vi tidigare lämnat meddelande. Riksdagens
beslut tillmötesgår de frikyrkligas önskemål.
Ärendet går nu till kyrkomötet.
I andra kammaren ägde först votering med
uppresning rum beträffande förslaget om
borgerlig begravning, då den avlidne skriftligen
förordnat härom. Härvid segrade utskottets
förslag. Därefter voterades angående
förutsättningen för borgerlig Begravning, då skriftligt
förordnande saknas. Hr Bengtsson i Norup
begärde votering med namnupprop och
namnlistornas tryckning. Häri instämde tillräckligt
antal ledamöter. Kammaren biföll utskottets
förslag med 131 röster mot 66 för hr af Ekenstams
reservation. Likaså avslog kammaren utan
votering lir Hederstiernas reservation angående
tid för begravning. I fråga om rätt till eller
förbud mot kyrkas användning ägde votering
med namnupprop och namnlistornas tryckande
rum. Kammaren biföll utskottets förslag med
127 röster mot 63 för hr Hederstiernas
reservation. Kammaren biföll även i övriga punkter
utskottets förslag.
I första kammaren biföllos alla punkter i
förslaget utan votering utom i en punkt om rätt
till eller förbud mot kyrkans användning. I
voteringen om denna sak bifölls utskottets
förslag med 67 röster mot 39.
—- Vid Kibunzi i Kongo döptes sistlidne jul
162 och vid Indo 15 infödda.
-— Svenska Israelsmissionen firar
femtioårshögtid den 25— 27 april. Högtiden hålles i
samband med den nordiska
judemissionskon-ferensen.
— Vid Svenska Skolan i Kina undervisas för
närvarande ett fyrtiotal barn från svenska
mis-sionärsfamiljer. Skolan tillhör som bekant
samtliga svenska ldnamissioner.
Predikantkåren.
Följande elever vid missionsskolan, Lidingön,
hava antagit tjänst:
Josef Amstrand i Västerhanninge
Missionsförening ;
Fritz Carlsson i Kronobergs läns
Missionsförening ;
Yerner Lindberg i Piteå Friförsamling;
David Nilsson i Mariedams och Zinkgruvans
Missionsförening.
Erie Ericsson har antagit kallelse i
Hallsbergs Missionsförsamling.
W. Dahlin, Hille, liar antagit kallelse till
Trälleborg-Gylle Missionsförening.
Midfastosön dagen.
Joh. 6:1—15.
Berättelsen om bespisningsundret passar lika
bra för barn som för gammalt folk. Ej minst är
det en text för pojkar.
En gosse, som kanske följt med hopen som
säljare, fick här stå Jesus till tjänst, då han
mättade den stora folkhopen. Det var ju lians
lilla förråd, välsignat och formerat i Jesu hand,
som gavs dessa tusenden och vars överblivna
stycken fyllde ända till tolv korgar. Så kan det
gå med det, som lämnas i Jesu hand.
Aldrig glömde han väl den synen. Och jag
hoppas, att han en dag får vara med och äta
bröd i Guds rike.
Det är ofta trångt vid bordet och knappt om
brödet i världen. Skola alla få — för att tala
med textens ord — så mycket de vilja, måste vi
hava Jesus mitt ibland oss och verka för den
mat, som förbliver, under det att vi äta vårt
dagliga bröd. Det är då vi vända upp och ned på
denna sats, som vi vända upp och ned på
världen.
Men föraktad är ännu denna väg. Vad
förslår det — så sades om den lille gossens förråd.
Så säges det ock om evangelium. Det är ett
bröd, som icke smakar, som icke mättar vår tid.
Talet om korset är ännu en dårskap för
världen.
Men såsom Jesus själv är ett under, så ske
ännu genom hans hand icke mindre under än
det, som här skedde med de fem bröden ocli de
två fiskarna. Evangeliet har livets bröd att
räcka åt varje själ i varje tid. Och det är
detta, som undret i öknen även vill säga oss.
Låtom oss se därpå.
Som en parentes eller som i förbigående är
här i berättelsen denna sats inskjuten; påsken,
judarnas högtid, var nära.
Att så sker är nog icke utan sin mening. Det
underbara gästabudet i den öde trakten ställes
därmed i belysning av påsken i Jerusalem, av
den påsk, som reste korset på Golgata men som
ock såg Livets Furste uppstå ur graven. Det
är, som om Jesus ville säga: Såsom jag bär till
eder mättnad delar ut detta lekamliga bröd, så
skall jag giva ut mig själv i döden för att så
bliva det livets bröd, som skall skiftas ut till
envar hungrande själ i all världen och bliva till
evig mättnad oeh hugnad för alla, som äta
därav.
Så må vi då tacka oeh lova vår gudomlige
Herre och Mästare, som berett oss denna stora
salighet. Jesus själv är livets bröd. Den som
äter detta bröd skall leva evimierligen. J. II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
