Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 17. Den 23 april 1925 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 LO
MISSIONSFÖRBUNDET.
Vid våra missionärsgravar på kyrkogården i Brazzaville. Där vilar stoftet av Teofil
Ceder, Jakob Sjöåker, Ester Sonnell samt tvenne små barn, det ena missionär Ceders, det
–– andra missionär Södergrens. -
VÅR YNGSTA STATION I FRANSKA KONGO
En hälsning och ett tack.
Kära missionsvänner. Guds rika frid!
Åter träda vi in i ett nytt år. Det gamla
ligger nn bakom oss, och vi se tillbaka på vad som
varit med ett tack till Gud, som i stor nåd och
i sin oändliga kärleks barmhärtighet har lett oss
steg för steg. Vi ha kunnat stappla ibland: men
när vi räckt ut vår hand för att finna stöd, har
det alltid varit vår Faders hand vi ha mött. Den
har fattat oss och hållit oss uppe. Huru tryggt
har det ej varit att vila i dessa starka armar!
Och när vi nu se, huru underbart han har lett
oss, då manas vi till tack och lov till honom.
Han har aldrig svikit oss och skall aldrig göra
det.
Det är här vid Loubetsi en liten skara som
lärt sig prisa och lova den levande Frälsaren.
Den lilla hjorden är svag och klen. Men vi
frukta ej, ty med oss står den starke och gode
herden. Vid julen var det även några nya, som vi
fingo döpa till Kristus, för att också med
honom leva ett nytt liv. Det var tolv själar, som
också blevo förenade med församlingen.
Glädjen var stor i den lilla skaran, när den under
sång tågade ned till »Jordan». Det var en skön
stund. Den var helig. Säkerligen voro många
av Guds ängar även med, fast vi ej sågo dem
med våra lekamliga ögon. Vi tacka Gud för
varje själ, som på detta sätt kommer. Glädjens med
oss.
På julaftonen hade vi även julfest. "Vi visste,
att vi skulle få gåvor för att hålla den, men
vi hade ej sett gåvorna då. Nu ha vi sett dem.
De kommo för två dagar sedan. Trots det att
vi ej hade sett dem höllo vi vår fest. Två grisar
slaktades, och var och en av de 83, som för
tillfället var på stationen, fingo var sin bit. På
juldagen hade vi tillfälle att öka på detta med
en buffel. Och glädjen var stor.
Nu ville vi till eder alla, som bidragit med
direkta gåvor och vilkas namn vi redan hunnit se,
uttala vårt varma tack. Följande namn hava vi
sett: herr David Hasselgren, herr And.
Forsman, fru Johanna Lovisa Pettersson, fr. Sofi
Lann(?), missionsvännerna i Göteborg med
omnejd, fr. Johanna Hansson, änkefru Augusta
Johansson. Ett hjärtligt tack för eder vänlighet
och kärlek. Gud skall ej glömma det, som är
gjort i hans namn och för dessa hans små i
Kongo. Och till eder alla, som hava någon
skyddsling här vid Loubetsi, vill jag säga ett
tack för edra förböner och gåvor. Jag skall vid
tillfälle sända meddelande till eder, som
underhålla någon av dem som vid julen döptes. Och
till alla, som sända oss ett meddelande, vilja vi
gärna personligen svara. Gud välsigne eder!
Kom ihåg oss här vid Loubetsi! Låt oss verka,
medan dagen varar, snart kommer den dag, då
vi ej kunna verka. Herren dröjer ej så länge.
Eder medarbetare i Kristus
Loubetsi den 12 jan. 1925. Berner Alin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
