Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 18. Den 30 april 1925 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 LO
MISSIONSFÖRBUNDET.
män sattes i fängelse och en mängd kvinnor
behandlades på det mest skändliga sätt av
ordningens upprätthållare, poliser och soldater.
Trots alla ovan nämnda förmaningar, varvid
jag förde administrationens talan in i det allra
yttersta och på det tydligaste meddelat, att,
enligt administratörens bestämmelse, ingen
julotta finge firas annorstädes än på
missionsstationen, blev jag beskylld för att ha givit dem
löfte att ha möten under julen. Ehuru dessa
beskyllningar blivit absolut vederlagda inför
administratören i vittnens närvaro, har man
upprepat dem för att därmed bevisa, att vår
mission ej ställer sig statens bestämmelser till
efterrättelse.
Som man från ett visst håll såg denna
ngoun-zistiska ande bland bakongo som ett det vassaste
vapen, varmed man skulle kunna giva vår
mission banesåret, ansågo vi det nödvändigt att
ofördröjligen företaga en rekonstruktion av
församlingen. Vi hade annars tänkt att skjuta upp
därmed, tills vi åter fått lärare utposterade i
åtminstone de största församlingskretsarna för
att vid detta omfattande företag kunne betjäna
oss av deras betydelsefulla hjälp. Nu var det
ej annat att göra än att utan denna hjälp, som
efter någon tid kunnat stå till vår disposition,
gripa verket an för att vid ett så kritiskt läge
kunna rikta vederbörande blickar på vår
villighet att vidtaga de mest radikala åtgärder för att
visa vårt ställningstagande mot ngounzism.
Så började denna rekonstruktion, som ännu
ej kunnat slutföras på grund av att det finnes
flera församlingskretsar, vars medlemmar av
fruktan för storhövdingarna m. fi. ej våga
samlas till möten. Dock tycks vi så småningom få
tillfälle att återvinna dessa för vår verksamhet
slutna byar, varpå flera mycket uppmuntrande
exempel skulle kunna anföras.
Rekonstruktionen förutsätter startande av en
ny församling på Musana, i vilken ingen med
ngounzistisk disposition skulle intagas. Den
avsåg utom en demonstration mot denna rörelse
inför kolonialregeringen att bringa reda i den
villervalla, som uppstått i församlingen under
2 XA års oupphörliga förföljelser och
trakasserier. Därunder har naturligtvis en mängd avfall
förekommit, som ej kunnat tillfredsställande
utrönas, emedan lärarne varit satta ur funktion
och vederbörande avfällingar dels undvikit att
deklarera sin ställning och dels varit avlägset
engagerade i såväl denna kolonis tjänst som i
Congo Beige.
Enligt rekonstruktionsanteckningarna utgöres
församlingen nu av 2014 medlemmar, varvid vi
må ihågkomma, att vi ha flera kretsar, som icke
kunna rekonstrueras med mindre de först bli
bearbetade av lämplig lärare.
Skulle ej ngounzismens isoleringssträvanden
tvingat oss till att avstå från rekonstruering i
de flesta av de stora församlingskretsarna ut
efter Kongofloden, skulle medlemmarnas
num-rär endast obetydligt understiga den som
angavs före oroligheternas början. Hoppas att i
en ej allt för avlägsen framtid kunna företaga
rekonstruktion av kretsarna nere i
flodregionerna, men först måste den isoleringsstorm bedarra,
som dragit härjande fram på andra sidan
Kongofloden och såmedelst banat sig väg in i
vårt missionsområde.
Att församlingen kunnat bestå under de hårda
prov, som den utstått, är ett glädjande faktum
och ett tydligt bevis på att Guds ords säde ej
fallit allenast på vägen utan i den goda
jorden.
Förändringarna till ett bättre datera sig från
september månad förra året, då den
nyutnämnde administratören började giva
evangelisationsrätt åt våra lärare, som 1921 »utan ransakning
och dom» sattes ur funktion. Detta sätt att
behandla en lärarekår på omkring 70 personer
visar en påfallande släktskap med de katolska
intriger, som lågo till grund för
hugenottförföljel-serna under 16- och 17-hundratalen. Även då
trodde man, att enklaste vägen till
protestantismens ruin vore att beröva kyrkan hennes
lärare. De besläktade orsakerna tycks ock ha
besläktade följder, ty liksom det då ej var möjligt
att midertrycka den evangeliska verksamheten,
ehuru 90 pastorer dömdes till döden och 27 till
de omänskliga galererna under en ganska kort
tid, likaså visade det sig ej vara möjligt, »att i en
handvändning göra slut på protestantismen i
Musana distrikt,»
Administratören, som kom hitflyttandes
långväga ifrån, fick troligen redan från början
meddelande från ett visst håll, vilket gjorde honom
misstänksamt stämd emot vår mission. Man må
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>