Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 19. Den 7 maj 1925 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 LO MISSIONSFÖRBUNDET.
I Herrens hägn.
Ar Herren med dig, vem kan mot dig
vara,
Du lilla hjord på ordets löftesmark.
Den gode herden vill dig städs bevara,
Hans ord är trofast och hans arm är
stark.
Ar han din hjälpare i mörka stunder,
Då skall du aldrig i din nöd gå under.
Han hör din bön, förrn den ur hjärtat
hunnit,
Hans öga ser dig varje dag och stund.
Nog minns du dagen, som ur nuet svunnit:
Den fasta klippan var din säkra grund.
Du minns, när ulvarna dig helt
förskräckte,
Hur herdehanden till din hjälp sig räckte.
Så räds ej stunderna, som ännu möta,
Men gläds att Herren är din hjälp i dag.
Nog skall på bästa sätt din sak han
sköta,
Blott du är trogen mot hans viljas lag.
Gå ständigt framåt på den väg han
banar.
Du hinner målet, förrn du själv det anar. Greta
De äro en kraftkälla, som skola sätta världen i
rörelse. De skola nedriva det gamla och
murkna, som är dömt till -undergång, men på den
gamla grunden skola de uppföra en byggnad,
som skall trotsa tidens stormar. De äro Guds
härolder, som skola bana väg för Kristus, då
han kommer. De äro bärare för en ny tid, som
en gång skall komma, för en ny dag, som skall
lysa över världen.
I världens ögon hava Herrens vittnen varit
ringa, men deras gärning har varit stor för
Gud. Och den har varit till välsignelse för
folken. Ingen vill numera förringa apostlarnas
arbete. Men huru bedömda blevo de av sin
samtid? Paulus ansågs som en folkuppviglare, för
vilken man skulle taga sig till vara. Och
därför fick han många år sitta i fängelse. Ansåg
man icke Carry som en fantast, då han reste
till Indien? Och ännu anses många för
överspända, då de lämna hemlandet och draga bort
till fjärran land för att förkunna evangelium.
Men de som draga ut, fråga föga efter, huru de
bedömas av människorna. De gå på en högre
kallelse och följa den inre maningen. Den som
verkligt blivit fattad av Kristi kärlek frågar icke
efter det motstånd, han möter, när det gäller
att förhärliga Gud. Vissheten att Gud har
kallat honom är nog för honom.
Den kristna församlingens böner är en annan
kraftkälla. Utan den skulle arbetet icke haft
den framgång, som det nu haft. Liksom Aron
och Hur stödde Moses’ händer under
israeliternas strid emot sina fiender, så har församlingen
stärkt sina sändebuds händer i kampen emot
hedendomen. Striden har varit hård och
hedendomens fästen svåra att intaga. Men fäste efter
fäste ha fallit, och hedendomens väldiga
krafter hava måste vika på många platser.
Men ännu rasar denna strid med oförminskad
styrka. Ännu är fienden icke helt och hållet
övervunnen. Och han rustar sig till strid på
liv och död. Han bådar upp alla sina
stridskrafter, medan han ser, att hans makt är hotad.
Vi behöva aldrig frukta, att striden skall
medföra nederlag för Guds folk. Sanningen
och rättfärdigheten skola segra trots allt
motstånd.
Det är denna segertro som skall liva oss. Ty
denna glada, förhoppningsfulla tro är också en
av missionens kraftkällor. Tron på seger gör
oss oövervinnerliga. Tron kan försätta berg.
Den slår bryggor över djupen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
