Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 26. Den 25 juni 1925 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MISSIONSFÖRBUNDET.
451
Där bröder mötas.
De representanter oeli övriga deltagare, som
från andra länder komma till våra årshögtider,
äro som levande vittnesbörd om de troendes enhet
och gemenskap, vare sig de bo i vårt land eller
annorstädes på den vida jorden. Detta har också
fått sitt särskilda uttryck i den sammankomst,
som den Svensk-amerikanska föreningen plägar
anordna vid våra konferenser. Även i år hölls
i Betesdakyrkan en sådan högtid. Den leddes av
pastor Frits Peterson och var mycket
stämningsfull.
Först gavs ordet åt direktör O. Gauffin från
Finland, som i sitt tal bar fram ett tack till
Amerika för vad detta land varit och gjort för
missionsarbetet i Finland. Pastor Jonsson från
Norge deklarerade sin kärlek till Amerika och ingen,
förklarade han, torde undra på att han älskade
detta land. Som sjöman hade han farit vida
omkring på haven. Efter allt kringirrande hade han
kommit till Amerika, och där mötte han sin stora
lycka i livet: han fann sin Gud och Frälsare.
Ungefär samma vittnesbörd avgavs av pastor
Hansen från Danmark: han hade den stora
glädjen att deltaga i aftonens högtid, sade han, därför
att han, kommen till Amerika 1911, blev vunnen
av sin Frälsare i detta land.
Om norrmän och danskar hade lovord för
Amerika, hade också männen från detta land inte
mindre gott att säga om Skandinavien. Pastor
David Brunström, som varit borta från Sverige i
fyrtiofem år, sade sig hava funnit sin Frälsare i
en stad i Amerika på ett område, som kallas
»norrmännens område». Och sin ställning till
Sverige lade talaren fram i dessa ord: »Fast är
det band, knutet bland urgamla fjällar.» Pastor
Y. Ödblom från Connecticut berättade om sina
intryck vid hemkomsten till Sverige och särskilt till
hembygden. Från Chicago voro ej mindre än
fyra pastorer närvarande: F. M. Johnsson, M. J.
Eggan, E. Melin och Sjögren. Den senare hade
aldrig förut varit i Sverige, och pastor Melin
räknade tjugu år, sedan han sist var här. Han kom
till Sverige icke minst för att få se sin åldrige far.
Men han kom försent: för tre månader sedan
hade den gamle gått hädan. Pastor Eggan hade
haft idel högtidsdagar, sedan han kom hit. Sverige
var honom särskilt kärt; därifrån hade han fått
sin maka (fru Eggan är dotter till den här
kände pastor Aug. Pohl) och här hade han fått träffa
kära bröder och se Guds verk hava framgång.
Pastor Johnsson, smålänning till börden, hade
vistats femtio år i Amerika och hade predikat i
fyrtiosju år. Ju äldre han blev, ju gladare blev
han över att få predika. Om vattnet skilde oss
åt, förklarade han, förenar blodet oss. Och »Gud
är vårt tänkespråk», anförde han efter en liten
flicka. Och så talade han om en liten historia
från Nebraska: en man var sysselsatt med att
sätta potatis på sin åker. Då han slutat, bad han
Gud välsigna utsädet men tillade i bönen: blir
det ingen potatis, får du försörja gamle
Strömberg ändå. •— Pastorerna Vincentius och Engvall,
välbekanta i Sverige, framburo slutligen i korta
anföranden hälsningar från respektive orter i
Amerika.
Pastor J. A. Hultman medverkade under den
angenäma aftonen med flera sångnummer.
Årshögtidens avslutning.
Lärjungarna blevo glada, när de sågo Herren
— så yttrade sig konferensens ordförande, hr
Sv. Bengtsson, då han framträdde för att avsluta
årshögtiden. Även vi hava, sade talaren, under
denna konferens fått se Herren, fått erfara hans
nådefulla hjälp och ledning. Därom vittna
konferensens förhandlingar, som präglats av nit för
Guds ära, av broderlighet och frid. Därom
vittna ock missionärerna, som uttröttade
hemkommit för vila, och missionärerna, som nu stå redo
att draga ut till de olika fälten med fridens ord.
Han önskade nu ock, att konferensens ombud
och deltagare var och en i sina hemorter må tala
om att Herrens nåd uppenbarats vid denna
högtid. Vi gå nu, slutade talaren, var och en till
sitt, men må vi alla en gång få mötas hos
Herren, då vår glädje skall bliva fullkomlig.
Därpå följde bön och sång.
Offerdagen
föl- Svenska Missions-Förbundets mission
hålles
Söndagen den 12 juli
enligt Generalkonferensens beslut. Vi förstå
och förvänta, att våra församlingar och
missionsvänner skola bidraga till att den skall giva ett
gott resultat.
Restur.
Med Svenska Missions-Förbundets Vandringsmuseum
besöker missionär C. N. Börrisson följande platser: Juni
22—24 Vanneberga; 25—28 Markaryd; Juli 1—5
Billesholm; 6—12 Trälleborg; 13—19 Skanör; 20—26 Eslöv;
27—29 Tyringe; 30 juli—2 augusti Knisslinge; 3—9
Växjö, 10—16 Nässjö, eventuellt; 17—23 Mjölby,
eventuellt; 24—30 Örebro, eventuellt; 31 aug.—6 september
Hedemora; 7—13 Gävle.
Svenslca Missions-Förbundets Expedition.
1925 års SOMMARSOL är utsåld, men ett
mindre antal av 1921 och 1922 års upplaga
finnes kvar. Pris 10 pr ex. netto.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
