- Project Runeberg -  Missionsförbundet : illustrerad veckotidning för Svenska Missionsförbundet / Fyrtiotredje årgången. 1925 /
539

(1925)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 32. Den 6 augusti 1925 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

539 MISSIONSFÖRBUNDET.

460

ingen regel utan undantag, men här är dock en
regel utan undantag: Var och en, som åkallar
hans namn, han skall varda frälst. Och när du
vill varda frälst, behöver du inte leta efter
penningar eller treva i ditt inre efter några varma
och goda känslor. Vad du behöver är, att du
går till korset, böjer dig i ödmjukhet där såsom
en botfärdig syndare och bekänner din synd.

Det var en gång en gosse, som kom till dr
Barnardos barnhem i London en kall vinterdag
och bad att bli intagen. När Barnardos mötte
honom på trappan, frågade han, om han hade
någon, som kunde tala för sig eller
rekommendera sig till intagning. Då svarade gossen: »Jag
har ingen, om inte mina trasor kunna tala för
mig.» Så må jag säga, att när du kommer till
nådastolen, till korset, så behöver du intet. Är
du en syndare och vill varda frälst, så skall du
få nåd för alla dina synder och varda
rättfärdiggjord utan försky lian och värdighet.

Men korset är vidare ett fridens tecken. Det
är korset, som låter oss förstå, att vi i Gud ha
en Fader, en den allra bäste vän. Gud har icke
glömt släktet och icke förskjutit någon. Han
är vänligt stämd emot oss alla och vill icke
någon syndares död. När Kristus dog på korset,
var det för att stifta frid mellan Gud och
människorna.

När Adam föll, förändrades icke Guds
hjärtelag. Vad han var från evigheten, det förblev
han, och vad han är, det är han ännu i dag. Och
emedan han är fridens Gud, vill han icke bara
hälsa frid till alla, utan ban vill, att alla skola
få det gott med honom, bli lyckliga ocli saliga.
Det berättas om kejsar Vilhelm I och
rikskansler Bismarck, att de voro i ett oförsonligt
förhållande till varandra någon tid. Kanslern ville
icke böja sig, men kejsaren gjorde det. Han
sände bud till Bismarck, att han skulle komma
till borgen en viss dag. När Bismarck avreste
från sin hemstad, gick en ung flicka framför
honom på vägen och strödde blommor. Och när
han var färdig att stiga på tåget, var det en
annan, som gav honom en bukett av blommor,
ocli på kortet stodo de orden: »Lycklig resa!»
När han kom till det kejserliga palatset, mötte

honom kejsaren på det nedersta trappsteget och
föll honom om halsen. Och allt var gott från den
stunden.

Så må jag säga, att om du kommer till Gud
såsom den förlorade sonen kom, så skall lian
möta dig vid Jesu Kristi kors och falla dig om
halsen, förlåta allt, giva dig faderskyssen, kläda
dig i den yppersta dräkten och göra gästabud
och säga: Denne min son var död och har fått
liv igen, han var borttappad men är återfunnen.
Och jag vill binda en bukett blommor, som jag
vill sätta i din liand på vägen till nådastolen:
Om dina synder än vore blodröda, skola de
varda vita såsom snö, och om de vore röda som
schar-lakan, så skola de varda som vit ull. Den
ogud-aktige övergive sin väg och syndaren sina
tankar och omvände sig till Herren, som förbarmar
sig över honom, ty Gud beskär mycken
förlåtelse. Där synden överflödar, där överflödar
nåden mycket mer. Jesu Kristi, Guds Sons, blod
renar från alla synder. Och så vill jag omkring
buketten vira det sköna löftesordet: Alla Guds
löften hava fått sitt ja i Kristus Jesus.

Till sist må jag säga, att korset är en hoppets
port. På grund av synden måste vi alla dö. Det
är icke lyckligt att dö utan Kristus. Det är
korset, som gör, att en människa kan dö lycklig, om
hon annars tror på sin Frälsare. För en kristen
är döden en gång till paradiset, ett saligt
avsomnande i tro på Frälsaren.

På senare åren har jag fått ögonen mera på,
vad som är det allra största i frälsningen. Det
är icke det, att jag skall bära en gyllene krona
på mitt huvud eller en parlm i min hand eller gå
på gyllene gator. Det är detta att jag skall
varda helt och fullt frälst från synden. Varje
tanke blir ren, varje känsla helig, liela mitt inre
blir såsom en helgedom, där det icke synes eller
finnes ett enda stoftgrand. Att bliva Jesus
Kristus lik är det största av allt. När därför
någon dör i tro på Kristus, är han bärgad
såsom en salig människa.

Må ingen av oss saknas en gång i
härlighetens rike! Får korset hava sin rätta betydelse
för oss, så skola vi en gång lyckligt hamna i
härlighetens rike. Amen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:07:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/missio/1925/0577.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free