- Project Runeberg -  Missionsförbundet : illustrerad veckotidning för Svenska Missionsförbundet / Fyrtiotredje årgången. 1925 /
677

(1925)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 40. Den 1 oktober 1925 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

677 MISSIONSFÖRBUNDET.



TILL DET NYA LANDET.

Från utresande missionärer.

Kära missionsvänner! Frid!

På uppdrag av mina kamrater vill jag genom
vår tidning sända Eder alla en liten hälsning.
Vi må alla gott. Herren följer oss med sin nåd,
prisat vare hans namn!

Den sjunde juli lämnade vi Paris. Vår
vistelse där har varit till stor välsignelse för oss, inte
bara när det gäller det franska språket utan
också i andligt avsende. Herren är mäktig att mitt
i ödemarken duka sitt bord med »feta och
märgstarka rätter» åt sina hungrande bam. Dock
var det härligt, när vi äntligen på allvar fingo,
via Antwerpen, anträda färden mot Kongo.

Vårt första besök i Antwerpen gällde
ångaren Elisabethville, som för tre veckor skulle bliva
vårt hem, och det var med glädjefyllda hjärtan,
som vi, när dagen var inne, stego ombord.

Missionär Lindgren, vilken reser ut till Kongo
för femte gången, har för oss unga varit ett
värdefullt och gott sällskap.

Tiden här på båten är en tid av stillhet och
lugn. Trots vilan var det dock en behaglig
omväxling, när vi efter att ha sett endast himmel
och hav under en hel vecka nalkades Teneriffa.
Först tedde den sig för våra blickar som ett
svart moln, stigande upp vid horisonten, men så
småningom blevo formerna fastare, och man
kunde urskilja att det var bergen, som bilda ön
och vilka på somliga ställen resa sig lodrätt upp
ur havet. Då vår ångare kastat ankar,
omringades den av båtar från ön. Postbåten kom för
att hämta nyheter från fastlandet till öns
innebyggare. Dessutom kom en hel flotta av båtar
med energiska affärsmän.

För dem, som så önskade, gavs det tillfälle att
landstiga. Visserligen fick man inte stanna
där längre än två timmar, men det var trevligt

att få en riktig promenad och göra bekantskap
med några av de brunhylta öborna i deras
intressanta stad. Här såg man för första gången
palmer och blommande kaktus växa vilt. I de
branta bergsluttningarna utanför staden såg man på
nästan omärkliga stigar små karavaner,
bestående av några kameler, lastade med sand och
åtföljda av någon barbent pojke, mödosamt finna
sin väg bland klipporna. Eller också var det
någon kvinna med sin obligatoriska börda på
huvudet, ett par barn eller en åsna, som
nyfiket betraktade främlingarna.

En annan plats, som vår ångare under resan
har anlöpt, är staden Dakar i Senegal. Var det
intressant att bese Teneriffa, så var det så i
ännu högre grad, när det gäller Dakar, som ju är
en del av Afrikas jord. Underliga känslor rörde
sig i ens inre, när man fick se de av många så
mycket föraktade och förtryckta negrerna.
Tanken kom osökt: skall jag kunna bliva ett medel
i Herrens hand till välsignelse för dessa, som så
länge suckat i mörker och förbannelse? Tanken
gick också till den stora skara av uppoffrande
missionärer, som givit sina bästa krafter och sitt
liv för de svartas frälsning. De ha kämpat och
övervunnit. Måtte mitt liv bli som deras,
kämpens och övervinnarens! Vi se med glädje hän
mot den dag, då vi få landstiga på Kongos jord.
(Som för litet sedan meddelades hava dessa
missionärer lyckligen anlänt till Kongo. Red.)

Kära missionsvänner, bedjen för oss att
Herrens namn genom oss må bliva känt och
förhärligat i Kongo och var vi än gå fram!

Mina kamrater förena sig med mig i
fridshälsningar.

Emmy Nilson.

Ombord å Elisabethville 30 juli 1925.

Över en lidande, syndfull jord
Natten så mörk sig breder.
Herre, välsigna ditt eget ord,
Skurar au nåd sänd neder!

Herre, välsigna din vittneshär
Här och i hednalanden!
Helig nitälskan dem rikt beskär,
Brinnande gör dem i anden!

Kom till de dina med kraft från höjd!
Hjälp oss att bedjande strida!
Fyll våra hjärtan med himmelsk fröjd,
Medan din ankomst vi bida!

Isa Edwall.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:07:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/missio/1925/0731.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free