Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 40. Den 1 oktober 1925 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
684
MISSIONSFÖRBUNDET.
Bibelskolans
undervisningsplan.
Av missionslärare G. Blomberg.
Hösten har kommit, oeh skolor av olika slag
hava börjat sin verksamhet. I våra
församlingar hava söndagsskolorna begynt sitt arbete, och
tiden är inne att undersöka möjligheten av att
få till stånd bibelskolor. Varje predikant,
vilken står i begrepp att börja en dylik skola, inser
nödvändigheten av att hava utarbetat en
undervisningsplan för densamma. Han möter då de
svårigheter, vilka sammanhänga därmed. Det
torde på grund härav ej vara ur vägen att taga
upp frågan om bibelskolans undervisningsplan
till närmare övervägande även i vår tidnings
spalter.
Det är olika faktorer, till vilka hänsyn måste
tagas vid utarbetandet av en undervisningsplan
för bibelskolan. Först och främst måste man
givetvis göra klart för sig det mål, som man vill
nå med denna sin undervisning. Bibelskolans
uppgift synes mig vara trefaldig. Det gäller i
första hand att söka bibringa de unga, som
samlas till vår skola, en god bibelkunskap, d. v. s.
giva dem en så vitt möjligt är fullständig och
översiktlig bild av den frälsningshistoria, som
möter oss i den heliga skrift. Men vi vilja för
det andra, att detta studium skall åstadkomma
vissa praktiska resultat, dels så att de om möjligt
vinnas för den Frälsare, om -vilka de få läsa och
dels så att de även vinnas för de frikyrkliga
idéerna. Det. sistnämnda har dock givetvis i
jämförelse med det förstnämnda en mycket
underordnad roll.
Är målet så utstakat, klart oeh bestämt.,
gäller det att finna vägen. Undervisningen i
bibelkunskap kan meddelas efter tvenne olika
riktlinjer. Man kan följa den dogmatiska vägen
eller den historiska. I förra fallet kan
framställningen bliva mera koncis, i senare fallet måste
den bliva mera utförlig.
När det gäller att välja mellan dessa båda
vägar, måste den avgörande synpunkten bliva
denna: vilken väg lämpar sig bäst för eleverna?
De unga älska icke en undervisning, som är
abstrakt, men väl en sådan, som är livfull,
åskådlig och konkret. För en genomsnittselev i våra
bibelskolor kommer en dogmatisk undervisning
i de allra flesta fall att verka torr och abstrakt.
Väljer läraren däremot den historiska vägen,
kommer eleven helt visst att följa
undervisningen med mycket större intresse och förståelse. I
det förra fallet synes honom bibelundervisning.
en i mångt och mycket likna undervisning i
botanik, som bedrives så, att man studerar
herbarium och läser Linnés sexualsystem, i det senare
fallet blir den däremot sådan, som studiet av
Församlingsledare!
Tidningen Missionsförbundet behöver Edert
stöd. Hjälpen oss nu att anskaffa
prenumeranter.
Gratisexemplar
av tidningen erhålles för utdelning i syfte att
vinna prenumeranter. De rekvireras från
tidningens expedition.
botanik är, då man vandrar ut på de
grönskande fälten och stannar inför de vackraste
blommorna och gör klart för sig, vad de hava att
lära en. Vägen fram till bibelskolans mål synes
mig sålunda vara historisk bibelundervisning,
där vi låta bibelns stora personligheter träda
fram inför de ungas blickar och i levande
handling förtälja om vad Gud vill med oss
människor.
Om vi så enats om målet och vägen, möta vi
frågan om tiden, som står till vårt förfogande.
Ha vi gott om tid, finnes det ju möjligheter, som
eljest icke stå oss till buds. Vi kunna då dröja
på många flera ställen under vår vandring, göra
utflykter och hinna med att stiga ned i djupa
schakt. Innan vi starta, måste vi sålunda
beräkna den tid, som står oss till buds. Annars kunna
vi lätt falla för frestelsen att bliva mycket
grundliga i början och sedan längre fram bliva
tvungna att skynda förbi mycket viktiga kapitel.
Om jag räknar med att bibelskolan kan börja i
september och fortgå till in i maj månad med
lektioner en gång i veckan, kommer jag till i
runt tal 35 lektioner, varje lektion då indelad i
tvenne, en preparationslektion och en
förhörslektion, vardera på 45 min. Frågan blir sedan,
vilka proportionerna skola vara mellan Gamla
och Nya testamentet. För egen del anser jag, att
Nya testamentet skall hava minst dubbelt så
många lektioner som det gamla. Ännu svårare
blir väl frågan om, vad i Gamla och Nya
testamentet som skall tagas med i denna så begränsade
undervisningsplan. Här kommer givetvis
lärarens individuella syn på vad som är mer eller
mindre viktigt att göra sig gällande. Att det
likväl skulle vara ur vissa synpunkter lyckligt, om
man härvidlag skulle kunna komma fram till
en normalplan vid undervisningen i våra
bibelskolor synes mig uppenbart. Som ett bidrag till
frågan om en dylik normalplan vill jag härmed
till sist framlägga följande förslag till
undervisningsplan för bibelskolan.
Lektion. Inledning.
1. Bibelns länder.
2. Bibelns böcker.
3. Bibelns syfte.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
