- Project Runeberg -  Missionsförbundet : illustrerad veckotidning för Svenska Missionsförbundet / Fyrtiotredje årgången. 1925 /
746

(1925)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 44. Den 29 oktober 1925 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

187

MISSIONSFÖRBUNDET.

Från Lapplands fjäll och
sjöar,

Av Aug. N. Bäckström.

Sommaren är förbi. De gulnade löven, som
virvla för kyliga höstvindar och strös utöver
marken, bära bl. a. vittnesbörd därom.
Flyttfåglarna samla sig i skockar och draga till sydligare
och varmare trakter. Det är höst. Och på höst
följer vinter — här Lapplands långa, kalla
vinter.

Men vi hava haft en mycket varm och vacker
sommar. Därför har skörden blivit riklig även
här. T. o. m. mitt ibland de väldiga och vilda
fjällen har kornet hunnit mogna. Och av gräs,
grönfoder och potatis har det blivit en stor
myckenhet. Den. särskilt bland högfjällen rådande
regniga väderleken under sensommaren har dock
väsentligt försvårat inbärgandet av den stora
välsignelsen. Dock ha vi orsak att vara nöjda
och tacksamma mot Gud för hans ymniga gåvor.
Yad han givit av lekamligt gott bär till oss löfte
om att det under kommande vinter blir litet
mindre svårt för den fattiga fjällbefolkningen att
draga sig fram, än vad fallet är under andra och
— jag höll på att säga — vanliga förhållanden.
I många hem är dock fattigdomen permanent.
Särskilt när det gäller kläder och skor åt
barnen, som skola utrustas för skolgång, få nog
far och mor grubbla mer än en gång. Och även
en och annan gammal trött pilgrim skulle
ingenting ha emot att få sig ett varmare och mindre
lappat plagg för vintern, än vad han har.

»Min man kunde ej få komma med till detta
möte, ty han har så dåliga kläder», sade en äldre
kvinna till mig för någon tid sedan vid ett möte
i en fjällby. Och den kvinnan är icke den enda,
som kan vittna så.

Dock — Herren hjälper. Och så kommer blott
en dag i sänder.

Under sommaren hava vi haft många små och
stora möten. Utom bröderna, som arbeta här,
ha vi haft glädjen få besök av flera goda Guds
män från andra orter, som för oss förkunnat det
eviga livets ord och uppmuntrat oss i vårt
arbete. Måtte Gud löna och välsigna dem alla!

Under ett par veckors tid var redaktör H.
Myrbäck från Gävle hos oss och besökte
därunder Gunnarn, Stensele, Storuman,
Långvattnet och Vilhelmina. Under midsommarhelgen
var dessutom f. tågmästaren Söderstam från
Bollnäs här. Han kom helt apropå utan att vi
visste något därav. Men både i Stensele och i
Storuman var han Myrbäck behjälplig med att
utropa frälsningens glada budskap. En kortare
resa genom våra bygder har ock missionär
Nel-ton gjort i sällskap med distriktsföreståndaren
Ekman, varvid de besökte Lycksele och några

platser inom Stensele socken samt Vilhelmina
och Dorotea. Och så har min bror, pastor P.
L. Bäckström från Torsåker, varit nästan en hel
månad inom Vilhelmina socken i sommar och
hållit åtskilliga möten i byarna där. Slutligen
och sist kommo de kära bröderna riksdagsman
O. Johansson och direktör Axel Grönkvist hit.

Johansson råkade falla och bryta sin axel i
Stensele, varför han, tyvärr, måste förrän tänkt
var, vända hem. Men Grönkvist gjorde mig
sällskap ända upp till Slussfors och var mig
behjälplig med att där förkunna frälsningens
evangelium. För mig personligen har det varit
obestridligt kärt och uppmuntrande att få vara
tillsammans med bröderna och lyssna till deras
goda och sunda förkunnelse.

Och så ha vi under sommaren fått inviga en
ny, behövlig oeh ändamålsenlig gudstjänstlokal
i våra bygder, nämligen missionskapellet i
Långvattnet. Detta skedde söndagen efter midsommar.
Det var en stor och gripande högtid, en
glädjens och tacksamhetens högtid. Glädjen hade
dock varit ännu större, om huset varit skuldfritt.
Men så var det icke. Det vilar en skuld av
omkring 7,000: — kr. å detsamma, och det är
7,000: — kr. för mycket. Gud hjälpe oss!

Även i Slussfors ha vi under sommaren
knogat och byggt på ett Herrens hus. Och nu ha vi
även detta snart färdigt. Lilla sälen är redan
tagen i bruk oeh den stora hoppas jag blir
färdig om någon månad. Men vi ha 3,000: — kr.
för lite även där. Jag väntar dock, att de skola
komma snart, ty Gud vet att vi icke kunna bära
någon som helst skuldbörda på detta hus,
uppfört som det är på gränsen till den egentliga
fjällvärlden och i en fattig trakt.

Nu tillstundar som sagt vintern. Då skola
våra bröder, evangelisterna, ut i det direkta
missionsarbetet. Under sommarmånaderna sköta de
sina jordiska sysslor i sina hem. Och nu
komma bekymren om deras underhåll över oss, som
stå i ledningen för arbetet. Hitintills har dock
Herren hulpit oss. Vid förra årsmötet med Södra
Lapplands Missionsförening fingo vi avsluta
räkenskaperna med ett par kronors
kassabehållning, ehuru omkostnaderna för
evangelistverk-samheten hade stigit till över 5,000: — kronor.
Detta glädjande resultat hade uppnåtts tack vare
Guds stora barmhärtighet och goda vänners i
sydligare bygder hjälp. Haven ett hjärtevarmt
tack, kära vänner! Tänk på oss även i
fortsättningen framför allt i edra böner.

Men honom, som förmår göra utöver allt, vida
mer än vi kunna bedja eller tänka efter den kraft,
som verkar i oss, honom vare ära i evigheters
evighet. Amen.

På missionsresa i Lappland 18 sept. 1925.

Aug. N. Bäckström.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:07:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/missio/1925/0816.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free