Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 48. Den 26 november 1925 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
812
MISSIONSFÖRBUNDET. 88 T
Söndagsskolans övre
avdelning.
Rikets indelning.
Text för söndagen den 6 dec.: Kon. 2: 6—20.
Efter Salomos död skulle hans son Rehabeam bliva
konung över Israel. Han drog upp till Sikem för att möta
folket, som där skulle gå till val. Folket satte upp
ett villkor för hans val, det nämligen, att Rehabeam
skulle lätta det tunga ok, som Salomo genom alla sina
byggnadsföretag lagt på dem. Rehabeam önskade tre
dagars betänketid, innan han avgav ett svar. Dagens
text giver oss en skildring av de råd, som härvid gavs
Rehabeam.
I. Rehabeams rådgivare.
Rehabeam vänder sig till de äldre och önskar veta
deras tankar, vv. 6—7. Hur ofta bliva vi inte rådvilla.
Vi veta ej, huru vi skola göra. Hur gott att då hava
några att vända sig till för att bedja om ett gott råd.
Bäst är att vända sig till dem som hava erfarenhet.
Far och mor ha vandrat vägen långt före oss. Låt oss
lyssna till vad de ha att säga. Med trygghet kan
kaptenen lämna sitt fartyg i lotsens händer, ty han vet,
att lotsen seglat vägen fram så många tusen gånger.
Lotsen har erfarenhet.
Rehabeam vände sig ej blott till erfarenheten. Han
önskade också lyssna till själviskheten. Erfarenhten
talade så allvarligt, erfarenheten krävde eftergifter från
Rehabeams sida. De ungas råd var just i Rehabeams
smak. Inga eftergifter, inga hänsyn. Endast
härsk-lystnad, njutningslystnad. En behaglig väg för en
självisk ung man.
Rehabeams svar.
Rehabeam lämnade pliktens väg och vandrade lustans
i stället. Det gäller att välja rätt, när råd gives. Hur
lätt går det ej att välja själviskhetens väg. Det
tilltalar en själv så mycket. Det är så behagligt. Det
kostar ingenting på. Huru tung förefaller oss däremot icke
erfarenhetens, pliktens väg. Vilken väg är dock den
lyckligaste?
III. Rikets indelning.
Svaret på den frågan gives oss också i dagens text.
Riket gick sönder i tvenne delar. Blott över den
mindre, sydliga delen blev Rehabeam konung. Den nordliga
och större delen valde en annan konung, nämligen
Je-robeam. Davids enhetsverk slogs sönder. Salomos
storslagna rike fördärvades. Varför? Salomos son gick
själviskhetens väg och ej pliktens. Han såg ej på folkets
bästa utan endast på sitt eget. Den som ej ser till det
helas bästa, förlorar själv därpå. Rehabeam bedrog, sig
själv. Han förlorade det mesta av sitt välde och sin
storhet. Han drog vanära över sin fader. Han drog
olycka över sitt folk. När riket var delat vågade fien-
Från en vid trossen.
Inför de stora behov, som visa sig i vår
mis-sionsgärning, frågar man sig: hava vi gjort allt,
vad vi kunnat, för att offra och stödja vår
mission i dess alla olika grenar? Hednamissionen
är ju den som träder i förgrunden och kräver
vår bästa insats, men även andra grenar och vår
inre mission äro betydelsefulla. Vår
skolverksamhet till exempel kämpar en hård kamp för
sin tillvaro. Våra föreståndare där hava mera
av ansvar för ekonomien än vad som är nyttigt.
Kunde icke också vi i de mindre församlingarna
på landet lätta trycket något? I all enfald ville
jag framställa ett förslag, som sedan några år
tillämpats i den församling jag själv tillhör. På
ett församlingsmöte eller nästa årsmöte kunde
ju en broder väcka förslag om att en insamling
av naturaprodukter gjordes för en skola, som
vore den närmaste. Utses lämplig person för
detta uppdrag och väljes det rätt tid för
insamlingen, går det mycket bra. Lämpliga varor äro
ju de, som kunna användas av skolans husmoder
vid utspisningen av skoleleverna. Potatis och
alla slag av köksträdgårdssaker, ost, smör, kött,
vete, råg och potatismjöl, kaffe, socker m. m.
En och annan kunde giva penningar, som bli
bra för frakter. (Allt bör levereras fraktfritt.)
Göt ett försök, och en sådan insamling behöver
ej inkräkta på våra offerdagar för missionen.
På detta sätt komma vi också i närmare
förbindelse med och känna vårt ansvar bättre för
den så betydelsefulla skolverksamheten.
Samma gäller för Missionärsbarnens Hem.
Då man ser redovisningen i vår tidning, visar
det sig, att allt för stor glömska råder för
denna teg av vårt fält. Huru lätt skall det ej vara
och en heder tillika för oss, Guds barn, att helt
underhålla detta hem med sådana matvaror, som
komma från jordbrukare. Även här har vår lilla
församling gjort ett litet försök. Vid vårt
årsmöte anmäler sig en av våra systrar att hålla
ost för hemmet under sommaren. Vid lämplig
tid sker detta under stor beredvillighet. Sista
gången gavs det 22 kilo ost.
Till sist ville jag medsända, vad en broder,
predikant, sade vid vår sista offerinsamling för
missionen: »Offra något varje dag för Herrens
mission, så blir den dag du bär fram din gåva
en glädjedag.»
En ringa broder som har sin tjänst vid trossen.
V. H.
derna sig fram. Split och tvedräkt inom folket gjorde
detsamma svagt gentemot utlandet. Långa år få gälda,
vad stunden brutit.
Vis är den, som lyder goda råd. Pliktens väg är den
rätta, ej själviskhetens.
Minnesvers: Ords. 15:1. G. Blomberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
