Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bilaga till n:r 49 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MISSIONSFÖRBUNDET.
88 T
Den nya kyrkliga
textserien för söndagsskolorna.
Är graderad.
Det är nu fyra år, sedan de graderade texterna
antogos till användning i våra söndagsskolor. De
ha så småningom införts i en hel del av våra
söndagsskolor. Dock ha icke alla söndagsskolor,
som lia möjlighet till gradering, infört dem. Ocli
eget nog synes det vara de större
söndagsskolorna, som här stå mest tveksamma. De medelstora
och många av de mindre ha däremot infört
graderingen.
En del av våra söndagsskolarbetare stå ännu
tveksamma inför de graderade texterna och
föredraga att ha sin söndagsskola ograderad. Det är
kanske inte sä underligt, ty allt som är nytt måste
ha tid på sig för alt slå igenom. Det är
emellertid intressant att se, att graderingen inte bara
är ett amerikanskt påhitt .eller någonting speciellt
frikyrkligt. De kyrkliga söndagsskolorna i
Sverige ha nämligen fått ett graderat textsystem även
de. Det torde vara av intresse för våra
söndagsskollärare att veta detta. Och då saken
förmodligen är föga känd bland oss, må här sägas några
ord.
Svenska kyrkans Diakonistyrelse, som är
kyrkans organ för frivilligt arbete, inbjöds år
1921 att förena sig med de frikyrkliga om
gemensamma texter. Diakonistyrelsen avböjde,
dels emedan man ville ha serien i anslutning
till kyrkoåret och dels emedan man. var
skeptisk gentemot graderingen. Så mycket mer
glädjande är det, att då de kyrkligas nya serie
utkom förra hösten, den befanns vara graderad.
Man räknar med tre åldersgrupper med delvis
samma åldersgränser som vi. För övrigt är
serien utarbetad i anslutning till kyrkoåret.
Det är intressant att taga del av motiveringen
till alt serien är graderad. De skäl, som
framdragas, äro desamma, som graderingens
förkämpar hos oss i flera år framhållit.
Denna serie är ett bevis på att
graderingsprin-cipen är den riktiga och håller på att slå
igenom. Det torde observeras av alla våra
söndagsskolarbetare. Där man ännu ställer sig
tveksam till graderingen, borde man på allvar
taga upp frågan om graderingens
genomförande. Inte minst med tanke på att man därigenom
kan bli i tillfälle att använda vårt värdefulla
åskådningsmaterial._G. Vallinder.
önska vi att alla missionens arbetare och
förebedjande vänner inom hela vårt land och folk
måtte känna sig med varandra förbundna.
På Nordiska missionskonferensens uppdrag:
Gunnar Brundin. Erik Folke.
Jakob E. Lundahl.
Andliga ledare.
Ps. 78:72.
Av G. D:son Bloom.
Guds ord tycks medgiva en uppdelning av de
heliga på jorden i två klasser: Ledande oeh
ledda, lärare och lärjungar eller herdar och får.
Då man nu gång på gång i Herrens ord möter
uppmaningen till Guds barn att vara sina ledare
hörsamma, ligger det stor vikt vid, att ledarna
äro som de böra vara och hava säkra
förbindelser hos Gud, på det att de inte må leda någon
hjälplös pilgrim, som är på väg till himmelen,
in på någon farlig villans väg. Tanken på
ledareuppgiften blir i sanning rannsakande och
allvarlig. Har man fått en sådan uppgift, bör en
daglig och stundlig prövning pågå med avseende
på att vandra värdigt den himmelska kallelsen.
Moses och Josua utmärkte sig under gamla
förbundet som skickliga ledare. Apostlarna
under nya förbundet följa i de gamla
ledaregestalternas heliga spår.
Lcdareskap grundar sig på den ifrågavarande
personens personliga erfarenhet med avseende
på gudsuppenbarelsen. En person som inte varit
med om en uppryckning till tredje himmeln,
har inga som helst förutsättningar för att
kunna bli en rätt herde. De underbara orden,
tonerna från himlen bör en andlig ledare ha
hört. Både gamla och nya förbundets andlige
ledare voro sådana., som himlen yppat
underbara och heliga ting för. Naturligtvis böra alla
Guds barn veta om en hänryckningens
välsignelse, men en ledare bör på ett alldeles särskilt
sätt vara förtrogen med de himmelska synerna.
En andlig ledare bör äga ett varmt hjärta.
Som en moder vårdar sig om sina barn bör en
sådan vårda sig om dem, som han fått att leda..
Paulus utmärkte sig genom sådan vård, 1 Tess.
27,8. I brevet till filipperna uttrycker lian
sin djupa längtan efter de troende i Filippi.
Varje litet lamm i hjorden bör kunna känna med
avseende på läraren: »Jag vet ett hjärta, som
för mig ömmar». Om hjärtat är vaket oeh ömt,
skall ingen uppoffring från ledarens sida bliva
för stor. Han är villig att lida och dö om så
vore för sina skyddslingar. »Den gode herden
låter sitt liv för fåren» bör inte allenast kunna
sägas om överherden Jesus utan också om alla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
