Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
genheter, men skildrar deremot i mörka färger hana
moralitet. II. K. II. kronprinsen, säger lian, är af
naturen bcgåfvad med alla de förstånds- och
snillesförmåner, som någonsin åstundas kunna; hans begrepp är
färdigt, och lätt, hans minne sällsynt, hans
urskiljnings-fönnåga skarp, hans inbillningskraft häftig och full af
eld, hans eftertanke vida mognare, än af dess ålder
borde förväntas.
Man kan således lätt föreställa si" i hvilka kun-
O
skapsgrenar han isynnerhet skulle utmärka sig,
nemli-gen i historien och fransyskan, då han deremot stod
mycket efter i ortografien och i allmänhet de
vetenskaper, som fordra något mera eftertanke och besvär.
Hans indolens gick så långt, att då grefve Scheffer
en gång frågade honom, om han vore nöjd med att
hinna till mogen ålder, utan att veta mer, än hvad han
nu redan lärt, svarade han ja, och att han trodde sig
redan hafva lärt allt hvad han behöfde veta.
Bland hans fel uppräknar grefven lättja,
osnygghet, en omåttlig matlust eller gourmandise, »hvilken
öf-vergår allt livad derom sägas kan», dess barn.sligliet att
ehuru redan på elfte året finna sin största glädje af
dockor och docksaker, som pläga vara 3- eller i-åriga
barns tidsfördrif, och slutligen dess sällsynta tycke för
all qvinlig prydnad och klädebonad; detta sednare tycke
gick så långt, att man såg honom, aå ofta han dertill
fann lägenhet, isynnerhet vid afklädningen om aftnarne,
utstoffera sig med band och andra saker, alldeles som
ett fruntimmer.
Det faller af sig sjelf, att listan på den unga
furstens odygder skulle med sådana anlag blifva
mycket lång. Grefve Scheffer beskyller honom för
bristande gudsfruktan, högmod, fåfänga, teatervurm, en
ytterlig envishet och förställning8).
6) Den hardt nära enda dygd, hvarmed grefve Scheffer, i den
källa vi här följa, pryder sin unga elev, är vördnad för och
kärlek till dess höga föräldrar; han säger väl ej bestämdt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
