Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nc*j, afsigten dermed, fortsatte Sebaldt, vore blott
(len, att stifta en lag, som skulle förekomma förnyandet
af en dylik händelse.
IIvad beträffar lagar, sade konungen, så står det
er fritt att stifta sådana och att inskränka min makt,
så mycket j viljen: jag skall underkasta mig allt. Ju
flere inskränkningar ni gör, desto mindre pligter skall
jag ha att uppfylla, och desto mindre skall jag behöfva
dela hatet för det onda som sker 4).
Rådet var under tiden i det största bryderi. Det
såg genom konungens fortsatta vägran att underteckna
beslutet sin existens satt. på spel. Men alla
föreställningar voro förgäfves. Konungens beslut var oryggligt.
Man hade då ej annat att göra, än taga sin tillflykt
till den utväg, hvartill man enligt 1756 års ständers
beslut i dylika fall var berättigad, eller begagnandet af
den kungliga namnstämpeln. Likväl beslöt man att
förut kommunicera saken med sekreta utskottet.
Detta föreslog, att ständerna skulle ingå till
konungen med en mildrande förklaring öfver de i
kallelse-brefven klandrade ordalagen. Denna utväg vann bifall,
och gillades äfven af konungen. Och så slutades en
sak, som hotat med så stora vådor, utan att likväl
gifva konungen annat än en skenbar seger 5).
Den 30 Juli ledsagade rikets ständer den aflidne
konungen till grafven. Gustaf III hade sjelf författat
personalierna, som i några få vältaliga drag och med
all den vördnad, han var skyldig sin faders minne,
skildrade den dödes förtjenster. Omgifvet af all
höghetens glans nedbäddades det konungsliga stoftet i
w asahusets griftrum. Men det var ännu större, att
folkets kärlek och saknad följde honom.
Konungen skulle nu gerna velat hafva slut på
riksdagen, ju förr desto bättre. Han ansåg sig hafva
4) Cohen, a. st., s. 89 f.
6) De i anledning häraf i rådet återinkallade rådsherrarne af 1769
års offer voro grefve Adam Horn och friherre Axel Lagerbjelke.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
