- Project Runeberg -  Minnen ur Sveriges nyare historia / Del 1. Gustaf III och hans tid (1771-1788) /
142

(1852-1893) [MARC] Author: Berndt von Schinkel, Carl Wilhelm Bergman, Carl Erik Johan Rogberg, Johan August Constantin Hellstenius, Oscar Alin, Simon J. Boëthius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

en ny konstena gyllene ålder i sitt pånyttfödda
ffl-dernesland.

Mellan spektaklet och aonpern spelade man. Gustaf
vann en betydlig summa penningar af friherrinnan
Pechlin. Efter ajjelets slut stoppade han penningarne i
fickan, och sade, att lian ville gömma dem såsom ett
minne. Han tilläde, att han skulle önskat för ögonblicket

* O

ha något, som han kunde finna värdigt att erbjuda till
minne af honom; och då friherrinnan försäkrade, att
något sådant minne ej behöfdes, emedan Hans Maj:ts
godhet alltid skulle inristas i det mest tacksamma hjerta,
svarade monarken med en uttrycksfull blick: »Jag får
snart se, huru ni minns mig» ’)!

Samtidigt härmed beordrades alla officerare, som
tillhörde klubben Svenska Botten, och som voro
konungen fullkomligt tillgifne, att möta den 19 om f. m. på
Artillerigården, och allt öfrigt öfver- och underbefäl vid
Arsenalgården 8). Det hade mött svårighet att af grefve
Vergennes få hela den reqvirerade penningesumman,
hvarföre Beylon fick i uppdrag att på annat håll söka
fylla den. Han fick äfven befallning att hålla i
beredskap en mängd pass under diktade namn, för att
begagnas i händelse af olycka.

Så snart den stora soupern på slottet var slut, drog
sig Gustaf tillbaka i sina inre rum. Han sysselsatte
sig här först med att skrifva några bref, och bad
bland annat prins Carl, att, i fall han blefve ett offer
för sin goda afsigt, han aldrig skulle söka att hämnas
hans död på Svenskarna, emedan han var öfvertygad,
att han ej skulle gå förlorad genom en landsmans hand fl).
Han anmodade grefve Vergennes att för konungen,
hans herre, tillkännagifva sitt beslut att följande dagen
visa sig värdig hans vänskap, till hvilken han, i hän-

’) Ristell, s. 116 ff.

®) Ofvannämnde Relation om förloppet af den 19 Augusti
1772.

*) Ristell, s. 117 ff.

/

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:10:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/miursvnyhi/1/0168.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free