- Project Runeberg -  Minnen ur Sveriges nyare historia / Del 1. Gustaf III och hans tid (1771-1788) /
220

(1852-1893) [MARC] Author: Berndt von Schinkel, Carl Wilhelm Bergman, Carl Erik Johan Rogberg, Johan August Constantin Hellstenius, Oscar Alin, Simon J. Boëthius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Mera framgång rönte vår konungslige Celadon hon
ett annat svenskt fruntimmer af hög hörd. Under
loppet af hela året 17(»8 förde han med denna daine en
brefvexling af det varmaste inneliåll, och allt
tillkännager, att han till henne burit en den mest brinnande
kärlek. Den blef i allo besvarad, hvaröfver vi firma
konungen alldeles utom sig af glädje, såsom man kan
se af följande utdrag ur hans bref: »Förlåt detta ord,
det har undsluppit mig», — säger han, — »ja, ni är
min herrskarinna, ni är mitt hjertas, mina böjelsers och
hela min varelses herrskarinna, och den mest
förtjusande bland qvinnor. Döm om min förtviflan och min
sorg, att ej äga er i ett ögonblick, då min helsas
återställande, afiägsnandet af obeqväma ögon och lätta och
inbjudande tillfällen att se hvarandra skulle skänka mig
en lycka, som ingen annan qvinna förmått skänka, och
allraminst min egen gemål».

Men denna lycka blef kort. Det var omöjligt att
för hofvet länge dölja densamma, hvårföre konungen
fann nödigt att i tid göra en uppoffring, hvilken allt
tillkännager, att den varit särdeles påkostande 9).

Förhållandet mellan Gustaf och Sofia Magdalena
förblef emellertid ständigt detsamma. De lefde på den
mest främmande fot med hvarandra. Det var naturligt,
att konungens förhoppningar att genom henne se sin
ätt fortplantad på Sveriges tron skulle i följd häraf
alltmer försvinna, under det man å andra sidan lätt
torde finna, huru han kunde komma på den tanken att
i andra grenar af sin familj söka att få denna i en
monarki så vigtiga angelägenhet uppgjord.

B) Brefvexlingen mellan konungen och friherrinnan Du Rietz

i Gust. Sami. i Upsala. Eget nog har Geijer lemnat detta
förhållande ovidrördt, då det för kännedomen af
konungens familjehistoria likväl ingalunda är ovigtigt, äfven ur den
synpunkten, att det visar honom hafva varit mäktig naturliga
känslor för en qvinna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:10:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/miursvnyhi/1/0246.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free