Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fru, grefvinnan Fougierés, markis de Talary,
markisin-norna de Coigny och de Branoy, grefvarne dAvaux
och de Castellane — hvilken storståtlig och högst för-
Ö O
tjusande sällskapskrets för en Gustaf III, som nu snart
blef dess medelpunkt, af alla beundrad och omtyckt
som ett föredöme i smak, älskvärdhet och elegans! Utom
grefve Creutz såg man här flere svenskar, såsom
generalen grefve F. Horn, baronerna Taube, Malte Kamel
och C. B. von Stedingk. Baler, spel och spektakel
följde hvarandra tätt i spåren, och konungen af Sverige
var öfverallt. Han var förtjust af detta lif, och yttrade
att han på många år ej upplefvat ett gladare. Från
kl. TI till \ passerade man alla dagar i Vauxhallen,
i den fullkomligaste frihet. Hvar och en visade sig
med betäckt hufvud, utan alla ceremonier, och Gustaf
sammanblandade sig’ med de andra. Man såg hvarken
O O
uniformer eller värjor. Här spelades oerhördt, såsom
bruket då var inom de förnämes kretsar. Gustaf III
spelte trente et quarante med sådan lycka, att han en
gång vunnit 4000 dukater; han ville upphöra; men
man förmådde honom att spela farao, ett spel som han
ej tyckte om, då han förlorade hela sin vinst.
Konungen derangerade fullkomligt brunnsregimen för hela den
förnäma verlden. Hans societé, som var den mest
besökta, åtskiljdes aldrigj förr än kl. £ å 3 om natten,
hvilket gjorde att man låg ända till kl. 10 om
morgonen. Fåfänga voro läkarnes protestationer emot detta
lefnadssätt; fåfängan och modet behöllo öfverväldet.
Baron Taube, som nyss kommit från Paris, roade
konungen med anekdoter om drottning Marie
Antoi-nette och hennes förkärlek för sv,enskarne. Hon hade
råkat att alldeles förälska sig i den unga grefve Axel
Fersen, och fann ett sådant behag i hans sällskap,
att det snart väckte hela hofvets uppmärksamhet.
Hennes öga, fullt af känsla, hvilade ofta på den sköna
ädlingen, hvars utmärkta belefvenhet var förenad med
en modesti, som förhöjde dess värde. Man kallade
honom allmänt le beau Fersen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
