- Project Runeberg -  Minnen ur Sveriges nyare historia / Del 10. Carl Johan och hans tid (1817-1822) /
172

(1852-1893) [MARC] Author: Berndt von Schinkel, Carl Wilhelm Bergman, Carl Erik Johan Rogberg, Johan August Constantin Hellstenius, Oscar Alin, Simon J. Boëthius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

den, som på grund af regeringens ofvan omtalade förordning
af 3 Februari 1817 till banken inkommit i sedlar. För
öf-rigt beslöts, i syfte att öka silfverfonden eller åt densamma
bereda ersättning för den minskning, som kunde uppstå genom
sedelinvexling, då sådan en gäng blefve beslutad, att, derest
genom lag komme att stadgas erläggandet i silfver till
statskassan af tull eller annan afgift1), skulle, efter afdrag från
denna inkomst af hvad staten nu eller framdeles kunde
behöf-va i klingande mynt utgifva, återstoden alltid till banken
öf-verlemnas mot enahanda summa i sedlar.

De ofvan omtalade, år 1816 koncessionerade enskilda
penningeinrättningarnes verksamhet skulle upphöra med den 11
December 1818, och deras utgifna sedlar vara ur allmänna
rörelsen indragne nio månader derefter; hvarefter endast den
nya bankens mynt skulle få gå och gälla. Beslutet härom,
som naturligtvis ej fattades utan häftiga gensägelser från
»intressentskapens» sida, motiverades dels af den gjorda
erfarenheten, att den ursprungligen stadgade inskränkningen för dessa
sedlars cirkulation ej kunnat iakttagas, dels ock af grundade
farhågor för dessa inrättningars soliditet, enär, enligt deras
stiftelseurkund, det stod livarje intressent fritt att efter två års
delaktighet och med ett års uppsägning frigöra sig från den
iklädda ansvarigheten. Vid en tidpunkt, då den nya bankens
sedlar skulle sättas i omlopp och möjligen snart nog invexlas
mot silfver, ansågs det särskildt vara nödvändigt att ur
rörelsen aflägsna hvarje underhaltigt bytesmedel2).

’) Förslaget härom omfattade ursprungligen äfven
skeppsum-gälder; men detta förkastades såsom för Norges egen sjöfart
alltför betungande och derjemte otillämpligt på främmande
nationers fartyg, enär i så fall sannolikt repressalier af dem
komme att tagas till skada för Norge.

2) Lagthinget föreslog, men utan påföljd, att med hänsyn till
det stora behofvet af rörelsekapital, ett års ytterligare
förlängning af deras verksamhet skulle beviljas, mot vilkor, att
samtlige intressenterne förklarade sig villige att ej uppsäga
sin garanti förr än 3 år efter stiftandet. Storth. Forh. IV:
692 ff. Man kan ej undgå att i denna punkt finna en viss
likhet med våra samtida svenska förhållanden (t. ex. Göta
kanals diskont). En annan omständighet, som lifligt crin-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:12:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/miursvnyhi/10/0190.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free